Iranska motståndsrörelsen höll på lördagen sin årliga sammankomst i Paris. ”På väg mot ren demokratisk republik” i Iran var temat för årets sammankomst som bestod av en stordemonstration på Vauban-torget i centrala Paris och en parallell internationell konferens vid Iranska nationella motståndsrådet, NCRI:s huvudkontor i Auvers-sur-Oise, norra Paris.
Mer än 500 parlamentariker, tidigare statschefer, ministrar och personligheter från hela världen medverkade och talade på konferensen i Auvers. Konferensens huvudtalare var NCRI:s valda president, Maryam Rajavi.
Den amerikanska presidentkandidaten Mike Pence, Kanadas tidigare premiärminister, Stephen Harper, Belgiens tidigare premiärminister, Guy Verhofstadt, och Tysklands tidigare förbundsdagens president, Rita Süssmuth, var några av de andra talarna.
Storbritanniens tidigare premiär- och utrikesminister, Liz Truss, och USA:s tidigare utrikesminister, Mike Pompeo, talade också på konferensen via videolänk.
Tusentals exiliranier, bland dem svensk-iranier, deltog i den stora demonstrationen på Vauban-torget samtidigt som den internationella konferensen pågick i Auvers.
Exiliranierna och flera av talarna visade sitt stöd för det folkliga upproret för en demokratisk och sekulär republik. De uppmärksammade och stödde Maryam Rajavis demokratiska tiopunktsplan för framtida Iran.
Kritik mot eftergiftspolitiken gentemot regimen i Iran
Oppositionsledaren, Maryam Rajavi, kritiserade västvärldens eftergiftspolitik gentemot regimen i sitt tal som sändes direkt till demonstrationen i centrala Paris, som franska polisen förbjöd till en början. Hon betonade även motståndsrörelsens självständighet och att regimen inte kan undkomma sitt öde och kommer att bli avsatt av iranska folket och sade.
”Jag måste upprepar. Vi varken önskar eller har någonsin bett utländska regeringar att hjälpa vårt folk och vår motståndsrörelse att störta regimen. Istället uppmanar vi dem att sluta stödja prästerskapets envälde.”
”[Högste ledaren] Khamenei och hans revolutionsgarde (IRGC) är smärtsamt medvetna om den kommande tsunamin av uppror som väntar dem. Följaktligen uppmanar de USA och Europa att ingripa, stoppa den kommande förändring i Iran, undertrycka ledarna för det folkliga upproret och begränsa deras grundläggande rättigheter till yttrandefrihet, mötesfrihet och politiskt engagemang under sken av säkerhet eller nationell suveränitet. Är detta verkligen det som kännetecknar 2000-talets Europa?”
