Svensk-iranier fortsätter att uttrycka sitt stöd för det folkliga upproret för ett demokratiskt regimskiftet i Iran. Gårdagens stödmanifestation på Mynttorget hölls samtidigt med en interpellationsdebatt om bland annat Iran i Riksdagen.
Svensk-iranierna krävde att Sverige och regeringen ska göra mer för att stödja iranska folket och deras uppror mot prästerskapets envälde. De framhöll att protesterna i Iran inte längre är ett uppror utan början till en ny revolution i Iran.
Svensk-iranierna betonade att regimen i Iran har ingen legitimitet och att iranska folket kommer att fortsätta sina protester tills dess att de har störtat regimen.
Debatt i riksdagen om protesterna i Iran
Många svensk-iranier satt också på läktaren i Riksdagen för att lyssna på interpellationsdebatten och utrikesministern Tobias Billström (M) när han svarade på ledamöternas frågor om de folkliga protesterna i Iran och situationen i landet.
Samtliga ledamöter som talade under tisdagens debatt krävde att Sverige och regeringen ska agera mer beslutsamt mot regimen i Iran och göra mer för att stödja iranska folket. En majoritet av ledamöterna som deltog uppmanade utrikesministern att kalla upp iranska regimens ambassadör för att protestera mot regimens brutala nedslag mot och dödande av demonstranter.
Andra ledamöter uppmanade utrikesministern att rentav utvisa iranska regimens ambassadör som persona non grata och att terroriststämpla revolutionsgardet i sin helhet. De sade också att Sverige borde verka för mer EU-sanktioner mot regimen. Några ledamöter krävde att Sverige ska utnyttja sin starka röst och agera i internationella forum för att utkräva regimen på ansvar och ställa till svars de som dödar demonstranter på gatorna.
Utrikesminister Tobias Billström (M) svarade inte direkt på ledamöternas frågor utan tog upp vikten av fortsatt diplomati och dialog. Han betonade dock att regeringen är oroade över utvecklingen Iran. Han sade dessutom att Sverige tar alltid upp det allvarliga läget i bilaterala möten med iranska regimen.
”Sverige har därför tydligt uttalat sig om Irans brutala bemötande av de fredliga protesterna, både offentligt och i bilaterala samtal med iranska företrädare på olika nivåer”, sade utrikesministern och tillade.
”Det finns ett stort engagemang för situationen i Iran, vilket också återspeglas av att många nu sitter på åhörarläktaren.”
”Regeringen kommer att fortsätta att följa utvecklingen i Iran nära. Tillsammans med övriga EU och våra internationella partner fortsätter vi att överväga alla tillgängliga verktyg och åtgärder för att påverka Irans agerande och stödja det iranska folkets legitima krav på mänskliga rättigheter.”
Regimtjänstmän kräver hårdare nedslag och straff
Det folkliga upproret fortsätter i Iran och växer för varje dag med radikala och regimkritiska slagord mot regimen. Det går snart in på sin tredje månad med protester i över 200 städer trots regimens repressiva åtgärder och dödligt övervåld.
Högt uppsatta tjänstemän för regimen kräver nu mer kraftåtgärder mot demonstranter och de arresterade.
Tidigare denna vecka hotade chefen för regimens så kallade rättsväsende, Mohseni Ejei, demonstranterna med ökat våld och hårda straff.
Han beskrev demonstranterna som kriminella ligister som hotar regimens säkerhet.
”Rättsväsendet bör agera skyndsamt för att fördöma och straffa ligisterna”, sade han i kommentarer publicerad av den statliga dagstidningen, Keyhan Daily som är regimens högste ledare, Khameneis officiella megafon.
Risk för en massaker av frihetsberövade demonstranter
Regimen har arresterat över 30,000 och dödat minst 550 sedan de landsomfattande protesterna började i september, enligt uppgifter till FFFI.
Under tisdagens interpellationsdebatt uppmärksammade flera ledamöter ett beslut från iranska regimens parlament om att straffa alla arresterade demonstranter med dödsstraff. Ledamöterna varnade för att detta beslut är ett första steg för ytterligare ett nytt massmord i Iran.
Regimen planerar också offentliga rättegångar av uppemot 1000 arresterade demonstranter för ”krigföring mot Gud”. Detta påhittade brott ger dödsstraff och utnyttjas av regimen för att eliminera kritiker och oppositionella.
Regimen använde samma brottsrubricering i sommaren 1988 när man avrättade 30,000 politiska fångar i landets fängelser. Regimens nuvarande president, Raisi,var en av de ansvariga som översåg och genomförde massavrättningarna 1988.
