En folklig förbrytartribunal som utreder iranska regimens dödliga nedslag mot novemberupproret 2019 pågår just nu i London.
Den folkliga förbrytartribunalen är känd som Aban-tribunalen i Iran, nämnd efter den persiska månaden då massiva regimkritiska protester bröt ut i landet 2019.
Initiativtagare är människorättsorganisationerna Justice for Iran, Iran Human Rights, och Together Against the Death Penalty som tillsammans har organiserat Aban-tribunalen inför årsdagen av novemberupproret.
”Människorättsorganisationer har inlett två initiativ som en minsta åtgärd för att säkra rättvisa för offrens familjer och utkräva förövarna på ansvar”, skriver organisatörerna på tribunalens hemsida och tillägger.
”Första initiativet är inrättandet av en FN-utredningsgrupp bestående av internationella och iranska icke-statliga organisationer. Det andra är att säkra EU-sanktioner mot förövarna, bland annat frysning av tillgångar och reseförbud.”
Organisatörerna kritiserar dessutom omvärldens passivitet och skriver. ”Trots olika samtal och löften har det internationella samfundet misslyckats med att vidta några meningsfulla eller effektiva åtgärder.”
Vittnesmål från offren och MR-experter
Experter och flera av de som överlevt det dödliga nedslaget kommer att vittna inför tribunal, många från Iran. Mer än 45 vittnen ska vittna i Aban-tribunalen som började den 10 november i London och pågår fram till söndagen, den 14 november.
Människorättsadvokaterna Hamid Sabi och Regina Paulose ansvarar för att samla in bevis från offren och expertvittnen och presentera dem till tribunal.
En panel bestående av sex internationella åklagare, domare och advokater är domare vid tribunalen. De kommer att höra bevisen och lyssna på vittnesmålen. Därefter ska panelen avgöra om regimens säkerhets- och paramilitära styrkor har begått brott enligt internationell rätt i samband med protesterna i november 2019. Panelen kommer dessutom att namnge förövarna i en slutlig dom som väntas komma i början av nästa år.
”Aban-tribunalen kommer att berätta sanningen om den blodiga novembermånaden och motbevisa den Islamiska republikens falska bild om händelserna. Vidare sammanställer vi även en internationell dossier som gör det möjligt att ställa förövarna till svars”. Det säger Shadi Sadr från människorättsorganisationen, Justice for Iran, i en intervju med kanalen Iran Azadi publicerad på Twitter.
Novemberupproret 2019 skakade prästerskapet
Den 15 november 2019 utbröt protester över hela Iran efter ett beslut från regimen att kraftigt höja bränslepriset. Regimen svarade med dödligt våld och massarresteringar i ett desperat försök att krossa det folkliga upproret. Myndigheterna stängde ner internet under flera dagar. Samtidigt öppnade revolutionsgardet och andra repressiva säkerhetsstyrkor eld mot de fredliga protesterna och dödade 1500 demonstranter.
Mer 12000 personer var dessutom arresterade under och efter novemberupproret. Flera var avrättade och många andra är dömda till döden.
En rapport från Amnesty International förra året konstaterar att de frihetsberövade var utsatta för utbredd tortyr. Amnestys rapport dokumenterar flera fall av bland annat misshandel, piskrapp, elchocker, skenavrättningar, skendränkningar och sexuellt våld. Amnesty noterar vidare att ”bland de som utsatts för övergrepp finns såväl 10-åriga barn och skadade demonstranter och åskådare, som gripits på sjukhus när de sökt vård för skottskador.”
”Hundratals personer har utsatts för djupt orättvisa rättegångar med hänvisning till grundlösa anklagelser om ’nationell säkerhet’, understryker Amnesty i sin rapport.
Reuters avslöjade i december 2019 att ordern att krossa de fredliga protesterna till varje pris kom direkt från regimens högste ledare, Khamenei. Den brittiska nyhetsbyrån bekräftar också antalet döda med hänvisning till tre källor nära den högste ledarens innersta cirkel.
Regimens nuvarande president, Ebrahim Raisi, var chef för regimens så kallade rättsväsende i 2019. Han var delaktig i den brutala kväsningen när han beordrade landets åklagare att straffa regimkritiker utan nåd.
Ett vittne under fredagens förhandlingar bekräftade att beslutet att slå ner protesterna kom från Khamenei och regimens högsta ledning, det Nationella säkerhetsrådet.
