Utrikesminister Ann Linde (S) understryker att läget för mänskliga rättigheter i Iran är mycket allvarligt.
”Detta gäller inte minst religiösa och etniska minoriteter i landet”, betonade utrikesministern i fredagens interpellationsdebatt i riksdagen om situationen för mänskliga rättigheter i Iran och tillade.
”Detta är en fråga som regeringen kontinuerlig hart tagit upp i samtal med företrädare för den iranska regimen.”
Lindes blygsamma kritik och verkningslösa ställningstagande är inget nytt i sig men blev för mycket för iranska regimen.
Kazem Gharibabadi, vicepresident för iranska regimens så kallade rättsväsende med ansvar för internationella frågor och generalsekreterare för regimens Högsta råd för mänskliga rättigheter, slog tillbaka mot Sverige och Ann Linde på Twitter under lördagen genom att hänvisa till ett uttalanden från FN-experter.
Gharibabadi hävdade att Sveriges överdrivna efterlevnad av amerikanska sanktioner skadar iraniernas hälsa och rätt till sjukvård.
Han valde dock att blunda för det faktum att Ann Lindes kritik var i linje med de som FN:s särskilde Iranrapportör framförde inför generalförsamlingens tredje kommitté i oktober.
FN:s särskilde Iranrapportör, Dr Javaid Rehman, uttryckte framförallt stark oro över den straffrihet som råder i Iran. Han varnade samtidigt att regimens människorättskränkningar fortsätter att öka.
Sverige måste gör mer och hjälpa iranska folket att lagföra regimens ledare
Det är bra att utrikesministern tar upp situationen för mänskliga rättigheterna i Iran. Men uttalanden och kritik utan konkreta åtgärder för att utkräva regimen på ansvar för systematiska MR-brott är inte längre acceptabelt.
Inte minst idag då regimens president Ebrahim Raisi är en ökänd massmördare ansvarig för massaker på 30,000 politiska fångar 1988.
Svensk- och exiliranier förväntar sig mer av Sverige och EU. De kräver följaktligen att Sverige och EU stöder den folkliga kampanjen för rättvisa genom konkreta åtgärder.
Därför har de uppmanat både regeringen och utrikesministern att säkra en FN-utredning av regimens MR-brott och agera för att ställa regimens ledare inför rätta för brott mot mänskligheten och andra systematiska grymheter.
FFFI har uppmärksammat dessa krav vid flera tillfällen i uttalanden, ledare och debattartiklar.
Svensk- och exiliranier har framfört sina krav under dagliga manifestationer utanför Stockholms tingsrätt där en tidigare regimtjänsteman står inför rätta för misstänkt inblandning i massavrättningar i regimens fängelser 1988.
