Historien om ”Kejsarens nya kläder”, ett verk av Hans Christian Andersen, som publicerades 1837, är bekant för många av oss. Den själviske kungen hade på sig nya kläder varje dag. En dag kunde skräddarna inte längre sy nya kläder åt honom. Kungens tjänare sprider de goda nyheterna över hela landet och förkunnar att den som kan sy nya kläder åt kungen skulle få en stor belöning.
Så småningom kom två bedragare och satte upp en symaskin för att sy de osynliga kläderna. De sa att den som inte ser kläderna på kungens kropp är dum.
Symaskinens ljud hördes dag och natt.
Kungens ministrar och tjänare, till och med kungen själv, vågade inte säga att de inte såg kungens kläder och att kungen var naken.
Slutligen, på paraddagen, pekade ett barn på kungen och ropade att kungen inte var klädd.
Regimen i Iran
Iranska folket har upplevt historien om kungens osynliga kläder i mer än 40 år sedan 1979 efter den anti-monarkiska revolutionen. Högste ledaren, Khomeini etablerade ett religiöst envälde och började arrestera och avrätta dissidenter.
År 1988 undertecknade han i en fatwa, med 236 ord, dödsdom för politiska fångar som stödde den största oppositionsgruppen, People’s Mojahedin of Iran Organization (PMOI/MEK).
Fatwan säger:
”De som fortfarande stöder PMOI i fängelser kommer att föra krig mot Gud och måste dömas till döden.”
Massakern 1988, där mer än 30 000 politiska fångar avrättades, har fördömts av människorättsförsvarare som ett ”brott mot mänskligheten”.
FN:s särskilde rapportör kallar massakern för ett ”brott mot mänskligheten”. Massakern 1988 är den mest fruktansvärda massakern sedan andra världskriget.
Vad som skiljer förövarna av 1988 års massaker från förövarna av andra världskriget är att förövarna av andra världskriget antingen hade ånger eller inte alls ville begå ett brott och endast lydde order, medan förövarna av massakern 1988 inte har någon ånger. De stöder snarare Khomeini och hans fatwa och är stolta över sina brott.
På den officiella webbplatsen för Ali Khamenei, regimens nuvarande högste ledare, ”Velayat-e Faqih”, den 24 augusti 2016, skrevs det:
”Tyvärr försöker vissa människor skapa en atmosfär av oskuld för de brottslingar (offren) som dödade tusentals vanliga människor, berömda tjänstemän och dignitärer och snedvrider den lysande bilden av den sena imamen (Khomeini). Men dessa onda händer kommer inte att lyckas och kommer att misslyckas som tidigare.”
Regimens desperation över protesterna i Iran och misslyckandet i Mellanöstern
Folkets missnöje inom landet och regimens misslyckande i grannländerna och Mellanöstern, inklusive Irak, Syrien och Jemen, ledde till regimens desperation i dess helhet. Detta ledde till att den iranska regimen ökade tortyren och avrättningarna.
Samtidigt i oöverträffad dumhet visade regimen sin sanna terroristiska karaktär i planen för ett stort mördande i hjärtat av ett land som är demokratins vagga.
Terrorhandlingen skulle äga rum i Paris den 30 juni 2018 mot regimens enda opposition, Iranska nationella motståndsrådet (NCRI) och dess valda president, Maryam Rajavi. Om denna enorma explosion hade lyckats skulle hundratals människor dödas och skadas i samlingen med tiotusentals deltagare.
Flera hundra parlamentariker och personligheter från fem kontinenter deltog i sammankomsten.
Genomförandet av en terroristhandling på europeisk mark och användning av en regimdiplomat och tre personer som underrättelseagenter visar djupet i regimens förtvivlan och dess bräckliga situation.
Finns det någon plats kvar för västvärldens ”symaskins politik” och täcka över Velayat-e Faqihs kläder efter denna terroristhandling och osynliggöra massakern 1988?
Västerländska regeringar kan inte sy fler nya klädmodeller för att täcka över den kriminella fascistiska regimen som inte bara är mot folket i Iran och Mellanöstern utan hela världen.
Man måste fördöma den iranska robot- och kärnkraftspolitiken och den iranska regimens inblandning i Mellanöstern och morden och kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Iran.
Man måste stå med folket i Iran, i Mellanöstern och världen för fred, frihet och mänskliga rättigheter.
Det är dags för västerländska politiker att stänga ned symaskinerna.
Det är bättre för dem att klä sig för rättvisa och mänskliga rättigheter så att de inte längre är delaktiga i Irans religiösa fascistiska regim och gör sig skyldig till brott mot mänskligheten.
Den enda lösningen som återstår för denna ruttna regim är att förklara regimens fall och överlämna folkets suveränitet till folkrepubliken. Detta kommer att kosta regimledarna mindre.