Den 24 november meddelade iranska regimens åklagarmyndighet att den svensk-iranske forskaren och läkaren Ahmadreza Djalali har förts till isoleringscell och att hans avrättning skulle verkställas inom kort.
Djalali sitter fängslad och är dömd till döden i Iran för påhittade brott som “korruption på jorden” och spioneri.
UD kommenterade Djalalis fall och sade. ”Situationen för Ahmadreza Djalali är mycket allvarlig. Våra ansträngningar för honom fortsätter med oförminskad styrka. Sverige kräver konsekvent att dödsstraffet inte verkställs. Vi har tagit upp detta upprepade gånger, inklusive på regeringsnivå.”
Iran slog tillbaka och varnade Sverige för att lägga sig i landets interna angelägenheter.
Nu efter en vecka rapporteras det att Djalali inte har flyttats utan är kvar i Evinfängelset. Hans avrättning har enligt uppgifter skjutits upp men bara med några dagar.
Men Irans varning kan lika väl tolkas som en tydlig signal från regimen till Sverige om att man vill få till en fångutväxling.
Irans strategi utgår diplomatisk utpressning
Iranska regimens utrikesminister Javad Zarif sade i ett utspel att Iran är redo att släppa fler utlänningar från sina fängelser i utbyte mot egna medborgare som sitter i fängelse i andra länder.
“Regimens utrikesminister tillkännager officiellt regimens beredskap att utbyta oskyldiga individer som dess rättsväsende håller som gisslan i Iran mot regimens åtalade terrorister och bödlar utomlands. Därmed erkänner han skamlöst att regimen aktivt bedriver terrorist- och spionageoperationer utomlands.”
Att arrestera dubbla och utländska medborgare på falska grunder är en långvarig politik för den Islamiska republiken. Regimen använder dessa fångar som politiska verktyg för att pressa västmakter till eftergifter och för att främja sin egen politik och driva igenom sin vilja.
Denna illvilliga strategi utgår från terrorism och diplomatisk utpressning. Den har visat sig särskilt lönsamt för regimen mot bakgrund av den eftergiftspolitik som västvärlden, däribland EU och Sverige, är måna om att bedriva gentemot Iran. Flera länder har genom åren gett efter för regimens diplomatiska utpressning och gått med på någon form av fångutväxling.
Nu hoppas och förväntar sig den iranska regimen troligen att Sverige ska välja samma väg.
För ett år sedan greps Hamid Nouri, en iransk medborgare, på Arlanda anklagad för folkrättsbrott i Karaj i Iran i 1988.
Tiotals iranska ex-politiska fångar och familjer till politiska fångar som bor i Sverige eller andra delar av Europa har lämnat vittnesmål om Hamid Nouris delaktighet i massaker på politiska fångar sommaren 1988.
Regimen vill få honom frisläppt. Det eftersom ett åtal i Sverige skulle bli en pinsam affär för regimen och skapa praxis för att ställa de ansvariga för 1988 års massaker på politiska fångar i Iran till svars. Hans frigivning är sannolikt det pris som Iran vill ha för att benåda Ahmadreza Djalali.
Dubbla medborgare arresterade i Iran och tidigare fångutväxling
Det finns en lång lista över personer som dömts för spioneri i Iran men som senare utväxlats mot iranska agenter som satt fängslade i olika delar av världen dömda för finansiering av terrorism, pengatvätt och brott mot sanktioner.
Så sent som i onsdags släpptes den australiska medborgaren Kylie Moore-Gilbert efter två år i iranskt fängelse mot tre iranier som satt häktade i Thailand för bombattentat och terrorism.
Ett annat exempel är fallet med den brittisk-iranska mamman Nazanin Zaghari-Ratcliffe som sitter i fängelse i Iran sedan 2016. Nazanin dömdes till fem års fängelse anklagad för ”försök att störta regimen” och för ”spionage”, ett straff som hon avtjänar idag.
Iranska regimen har genom åren föreslagit att hennes fall kan lösas om Storbritannien betalar de 400 miljoner pund som landet är skyldig Iran sedan britterna valde att inte fullfölja en vapenaffär från innan 1979 års revolution.
Ett annat känt exempel är den amerikansk-libanesiske affärsmannen Nizar Zakka. Affärsmannen bjöds till Iran 2015 för att medverka vid en akademisk mässa. Han greps och dömdes till ett tioårigt fängelsestraff för aktiviteter mot staten
Zakka släpptes våren 2019, priset blev frigivning av den libanesiske medborgaren Qasim Taj al-Din som USA anklagade för finansiering av Iranstödda Hizbollah.
I juni släppte Iran den amerikanske marinveteranen Michael White. Priset var frigivning av den iranske läkaren Majid Taheri som satt fängslad i USA dömd för brott mot landets sanktioner.
Iranier kopplade till regimens underrättelsetjänst arresterade för terrorism i Europa
I oktober 2018 greps en norsk medborgare i Göteborg av Säkerhetspolisen Säpo på begäran av sina danska kolleger. Den danska säkerhetspolisen PET hade nämligen avslöjat att Irans underrättelsetjänst planerat ett attentat mot en grupp danskiranier.
Och den 27 november började rättegången mot en iransk diplomat och tre av hans medbrottslingar i Belgien för terrorism. De åtalas för att ha planerat ett bombattentat mot en internationell konferens till stöd för ett fritt och demokratiskt Iran i Paris i den 30 juni 2018 organiserad av den prodemokratiska oppositionen, Iranska nationella motståndsrådet (NCRI).
Ska Sverige gå med på en uppgörelse med iranska regimen?
Det är faktum att iranska regimen har sedan den islamska revolutionen 1979 ägnat sig åt terrorism, beställningsmord och spionage riktade mot regimkritiker i exil. Regimens våldskampanjer utomlands var särskilt intensiv på 1980- och 90-talet. Men under de senaste tre åren har Iran avslöjats med planer på att attackera eller tysta oppositionella krafter i västvärlden.
Sverige och västvärlden bör avstå från att ge efter för iranska regimens diplomatiska utpressning. Regimen arresterar och dömer oskyldiga dubbla medborgare till hårda fängelsestraff på falska grunder och för påhittade brott efter erkännanden som tvingas fram under tortyr i Iran.
Detta medan de iranier som regimen vill ha tillbaka i en eventuell fångutväxling är i verkligheten kriminella som hjälper regimen att kringgå sanktioner eller finansiera och genomföra terrorattacker.
Ju mer Sverige och västvärlden ger efter för regimens diplomatiska utpressning desto mer dubbla medborgare kommer att arresteras i Iran. Regimen får därmed ytterligare incitament och politisk uppmuntran för att exportera terrorism och finansiera terrorattacker i Europa och västvärlden.
