Irans ekonomi domineras idag av flera religiösa stiftelser, konglomerat och fonder som kontrolleras regimens högste ledare, Khamenei, och revolutionsgardet.
Tillsammans håller de det mesta av landets välstånd och rikedomar som regimen använder för att finansiera det inhemska förtrycket och terrorism.
Nedan följer en granskning och kort beskrivning av dessa institutioner. Den visar att regimen sitter på enorma ekonomiska resurser som den kan använda för att bekämpa coronapandemin i landet.
Men istället väljer regimen att prioritera sin egen överlevnad, ignorera iranska folkets välstånd och anklaga USA:s sanktioner för de växande krisen.
Vad som följer nedan är endast en del av prästerskapets monopolisering av den ekonomiska makten och den omfattande korruptionen i landet.
Setad Ejraiye Farman-e Hazrat-e Emam,
Setad Ejraiye Farman-e Hazrat-e Emam, även kallad EIKO, under Khameneis kontroll och är ett av de rikaste affärsimperium i Iran. En konservativ bedömning i 2013 värderade EIKO till över 95 miljarder dollar.
Imperiet är aktiv inom två affärsområden. Det ena är primära investeringar, mark och fastigheter och markägande. Setads portfolio i detta område utgörs mest av fastigheter och mark som regimen konfiskerat från religiösa minoriteter, dissidenter och oliktänkande genom åren. Dess värde uppskattades i 2013 till närmare 52 miljarder dollar.
Det andra affärsområdet är Setads innehav som omfattar aktier i stora iranska företag som det kontrollerar genom högste ledaren, Khamenei. Värdet på dessa tillgångar uppgår till över 43 miljarder dollar enligt den senaste uppskattningen. Den äger till exempel 38 % av aktierna i företaget, Etemad Mobin Development. Utvecklingsföretaget köpte för några år sedan mer än hälften av Irans telekommunikationsbolag för ungefär åtta miljarder dollar.
Setad döljer även sina aktiviteter under flera olika stiftelser. En av dessa är Barekat (Gåva) stiftelsen som äger olika finansiella och kommersiella företag. Stiftelsen äger bland annat ett läkemedelsföretag Barekat Pharmaceuticals som i sin tur kontrollerar 20 andra dotterbolag.
Astan-e Qods-e Razavi
Astan-e Qods-e Razavi, den största religiösa stiftelsen i den muslimska världen är en annan dominant inom Irans ekonomi och viktig inkomstkälla för regimen. Den ansvarar för Imam Rezas helgedom i staden Mashhad, (helgedomen för shiamuslimernas åttonde imam), sedan flera århundraden tillbaka och betalar ingen skatt. Stiftelsen organiserar religiösa ceremonier och förvaltar finansiella gåvor.
Regimens högste ledare, Khamenei, utser den prästman som leder verksamheten, den så kallade stiftelsechefen. Stiftelsen har endast haft tre olika chefer under de senaste 41 åren.
Astan-e Qods-e Razavi äger 43 % av marken i Irans näst största stad, Mashhad. Den kontrollerar mer 50 olika företag och har tiotusentals anställda. Dess totala fastighetsinnehav är värderad till över 20 miljarder dollar. Den har dessutom fullständig och oberoende kontroll över flera oljefält och exportera olja oberoende från staten.
Stiftelsen äger även en del av Irans järnvägar, tunga industrier, stora gruvor samt naturresurser. Dess tillgångar i dessa områden uppgår till tiotals miljarder dollar.
Mostazafan-stiftelsen
En annan viktig stiftelse för regimen är Mostazafan Foundation. Den äger och kontrollerar över 140 olika företag inom flera sektorer däribland livsmedel, kemi, petrokemi, metall, fastigheter och jordbruk. Den äger dessutom banker och oljebolag. Stiftelsen har en särskild juridisk status som ger den rätt att arbeta direkt med utländska företag.
Mostazafan Foundation har över 200 000 anställda och tillgångar till ett värde av ungefär 14 miljarder dollar enligt dess officiella bokslut för 2016. Samma år hade stiftelsen intäkter på närmare sju miljarder dollar och en nettovinst på 700 miljoner dollar, enligt bokslutet.
Khatam al-Anbiya
En annan dominant aktör är Khatam al-Anbiya Construction Garrison, revolutionsgardets viktigaste affärs- och byggimperium. Detta konglomerat började sin verksamhet som entreprenör för industri- och byggprojekt efter Iran-Irak-kriget 1989.
Khatam al-Anbiya är den största entreprenören för olika regeringsprojekt i Iran. Det har 5 000 underleverantörer och anställer närmare 135 000.
Investeringsbolaget för att säkra välfärd
Sherkat Sarmayeh-Gozari Tamin Ejtemai, fritt översatt till Investeringsbolaget för att säkra välfärd, är ett holdingbolag som ägs av regimens Välfärdsorganisation (Social Security Organization), en socialförsäkringsorganisation i Iran. Den är verksam inom handel och investeringar samt bedriver investeringsbank.
Företagets dotterbolag stod för närmare 10% av Teheranbörsens totala värd och verksamheten har bara växt sedan dess. Vinsten för förra budgetåret, som slutade i mars 2019, översteg två miljarder dollar, vilket innebar en ökning på 213% jämfört med samma period förra året.
Irans nationella utvecklingsfond
Irans nationella utvecklingsfond, National Development (Sovereign) Fund, skapades för att investera i regimens långsiktiga ekonomiska projekt. Fonden är värd minst 40 miljarder dollar och det är högste ledaren Khamenei som ansvarar för alla utgifter och investeringar.
Regimens utländska terroriststyrka Quds-styrkan fick 200 miljoner dollar från utvecklingsfonden i början av året efter en order från Khamenei. Detta sedan USA dödade terroriststyrkans befälhavare Qassem Soleimani i Irak.
Innan dess hade regimens regering öronmärkt två miljarder euro från utvecklingsfonden för ”investeringar i försvarsrelaterade frågor”.
