Svensk- och exiliranier, sympatisörer till Iranska nationella motståndsrådet (NCRI), firade Internationella kvinnodagen med en konferens i Stockholm på lördagen, den 29 februari.
Deltagarna hedrade minnet av iranska kvinnor som dödats av regimen i kampen för jämställdhet och ökade mänskliga fri- och rättigheter i landet.
Reuters hänvisade till tre säkerhetskällor inom iranska regimen och rapporterade i december förra året att regimen hade dödat minst 1,500 personer, varav 400 kvinnor och 17 ungdomar, i samband med november-protesterna.
Iranska nationella motståndsrådet, NCRI:s valda president Maryam Rajavi gratulerade deltagarna på Internationella kvinnodag i ett videomeddelande till konferensen.
Hon lyft framför allt fram kvinnornas ledande roll i de senaste folkliga protesterna i Iran som pågår sedan slutet av december 2017 med slagord mot prästerskapet i sin helhet.
Sarvnaz Chitsaz, ordförande för NCRI:s kvinnoutskott, den tidigare colombianska presidentkandidaten, Ingrid Betancourt, NCRI:s representant i Norden och de baltiska länderna, Parviz Khazai, och flera andra var gästtalare vid lördagens konferens.
Talarna konstaterade att iranska regimen fortsätter att förtycka iranska folket, särskilt kvinnorna, och förneka dem en bättre framtid och möjligheter att vara framgångsrik.
“Förtrycket i Iran har inget med landet eller traditioner att göra utan det har att göra med brutalitet och människorättskränkningar. Regimen fortsätter att neka iranska folket möjligheter att kunna leva i ett framgångsrikt samhälle”, sade Gunnar Höökmark.
“När jag ser vad ni, iranska flyktingar har gjort i Sverige och för Sverige, skapa välstånd. När jag tänker på det, tänker jag att vi kunde ha haft samma framgång för det iranska samhället och den iranska ekonomin. Samma utveckling baserat på individuella initiativ, vilja och fri- och rättigheter”, tillade han.
“Jag är tacksam för att ha haft möjligheten att växa upp i frihet och jag vet att andra inte haft samma möjlighet både här i Sverige och utomlands”, sade riksdagsledamoten, Alexandra Anstrell (m). Hon konstaterade att kvinnor i Iran blir förtryckta av en diktatur.
Deltagarna fick också höra att iranska kvinnorna fortsätter att utmana regimen genom att aktivt delta i och leda regimkritiska protester samt genom civil olydnad som protest mot regimens kvinnofientliga lagar, som t. ex slöjtvånget.
Deltagarna och talarna fördömde regimens systematiska förtryck och diskriminering av kvinnor. De visade sitt stöd för kvinnornas uppror mot regimen och betonade att kvinnorna är en kraft för förändring och framsteg i Iran.
Svensk- och exiliranierna tillsammans med vissa talare uppmanade den svenska regeringen att sätta särskilt fokus på kvinnornas situation i Iran och öppet stödja deras kamp för jämställdhet och demokrati som en del av Sveriges feministiska utrikespolitik.
Iranska artisten och kvinnorättsaktivisten, Gisoo Shakeri, uppträdde med sång inspirerade av och under temat kvinnor i Iran, en kraft för förändring.
Iranska oppositionsledaren, Maryam Rajavi, betonade i sitt tal att Internationella kvinnodagen får en större betydelse i år mot bakgrund av det mod som kvinnorna i Iran visar och deras uppoffringar under protesterna i november.
“Prästerskapets regim är belägrad av växande sociala protester. Iranska folket förkastade Khamenei (regimens högste ledare) genom deras rungande bojkott av prästerskapets fars till val. Och FATF:s svartlistning har strypt prästerskapets finansiella resurser”, sade Maryam Rajavi.
Hon tackade dessutom svensk-iranierna och talarna för deras stöd för kvinnornas kamp för jämställdhet samt ett fritt och demokratiskt Iran.
Kvinnor leder kampen för ett fritt och demokratiskt Iran
“Kvinnor har spelat en betydande roll i kampen för frihet och demokrati i Iran över de senaste 100 åren, särskilt sedan 1979. De har lett kampen mot prästerskapets religiösa envälde och dess islamiska fundamentalism”, sade Sarvnaz Chitsaz, ordförande för NCRI:s kvinnoutskott.
Hon tillade, “den iranska motståndsrörelsen förlitar sig på och höjer kvinnornas ledarskap till skillnad från regimen som ser kvinnan som en objekt som ska underkasta sig mannen.”
Ingrid Betancourt lyfte fram just kvinnornas framträdande roll i den iranska oppositionen och sade. “Det är därför som prästerskapet ser oppositionen, Folkets mojahedin (PMOI-MEK), som ett allvarligt hot.”
“Regimen försöker stoppa PMOI/MEK, försöker svartmåla och skada bilden av det enda rådande, organiserade alternativet till denna regimen”, sade hon.
Betancourt tillade, “jag tror att november förra året var en vändpunkt, när vi såg det iranska samhället omvandlas till en krutdurk. Och detta eftersom regimen beslutade att tredubbla bensinpriset”, med hänvisning till de landsomfattande regimkritiska protesterna i november förra året.
Reuters rapporterade i december 2019 att efter flera dagar av protester över hela Iran i november verkade högste ledaren Ali Khamenei otålig.
Han samlade sina högsta säkerhets- och regeringstjänstemän däribland regimens president Hassan Rouhani och medlemmar i hans kabinett och gav dem en direkt order, “Gör vad som krävs för att stoppa protesterna”, rapporterade Reuters.
Förtrycket av kvinnor fortsätter i Iran
Regimen fortsätter att diskriminera kvinnor och minoriteter, skriver FN:s generalsekreterare i sin senaste rapport om Iran.
Kvinnor betraktas idag som en andra klassens medborgare under regimens nuvarande konstitution där lagarna bestäms utifrån prästerskapets medeltida ideologi.
FN:s särskilde Iranrapportör uttryckte i sin senaste rapport djupt oro över godtyckliga arresteringar av de som kämpar för kvinnors rättigheter samt över hårda fängelsestraff mot kvinnorättsaktivister.
