Nu inser även europeiska regeringar att den islamiska diktaturen inte är reformbar. Mullornas försök att invadera grannländerna, destabilisera regionen och terrorisera omvärlden har avslöjats, skriver människorättsaktivisten Behrooz Pertow.
Den 21 februari hålls ”parlamentsval” i islamiska diktaturens Iran för elfte gången. I de tio gångna valen kunde folk välja mellan pest och kolera. Den här gången står pesten ensam på valsedlarna.
Varfjärde år väljer ”den högste ledaren” ca 300 av sina underhuggare till ledamöter i regimens s.k. parlament. Det är så ”parlamentsvalet” i den islamiska diktaturen går till. I demokratier för parlamentsledamöter folkets talan. I den islamiska diktaturen är ledamöterna bara megafoner för den ”högste ledaren” och springer hans ärenden.
Iranska folket har därför inte brytt sig om dessa låtsasval. Redan efter första valet för 40 år sedan insåg iranier att det hela var bara ett dåligt skådespel. De förstod att det inte var deras röster som bestämde valutgången.
Styrande mullor har aldrig brytt sig heller om vad folket tycker eller vem de röstar på. Ändå har regimen gjort ansträngningar för att hålla dessa låtsasval och få människor, med morot eller piska, att ta sig till vallokaler och kasta en röst. Varför?
I islamiska diktaturens författning står klart och tydligt att regimen är gudomlig och den högste ledaren (vali-e-faqih) är gudsställföreträdare på jorden med absolut och oinskränkt makt.
Författningen är förstås helt värdelös utanför Irans gränser. Internationella samfundet erkänner inte regimens gudomliga mandat. Omvärlden erkänner inte mullorna som guds företrädare på jorden. I internationella sammanhang måste mullorna ha ett folkligt mandat, de måste företräda iranska folket. Det är därför regimen måste hålla dessa låtsasval och tvinga folk till vallokalerna.
Syftet med alla låtsasval i islamiska diktaturens Iran har varit att blidka internationella samfundet och handelsvilliga regeringar i Europa.
Att dela upp sina underhuggare i ”reformister” och ”hårdföra” var den högste ledaren, Khameneis knep för att göra låtsasvalen ”spännande” och lura till sig politiska eftergifter. Regeringar i väst engagerade sig i ”konstruktiva samtal” med ”reformister” och storföretagen skrev på lukrativa avtal för att stötta ”reformvänliga krafter”.
Men i takt med alla låtsasval, alla ”konstruktiva samtal” och alla lukrativa handelsavtal så har förtrycket ökat, situationen för mänskliga rättigheter förvärrats, korruptionen har brett ut sig och ekonomin har körts i botten.
Folkliga protester och demonstrationer mot mullornas regim har avlöst varandra under åren och har på senare tid intensifierats. I december förra året tog miljoner iranier ut på gator och torg i alla städer och slagord som ”ned med Khamenei” och ”ned med Rohani” ekade över hela landet.
Folkupproret bemöttes med brutalt våld. Både ”hårdföra” och ”reformvänliga” krafter deltog aktivt i våldet mot oskyldiga demonstranter. Över 1500 demonstranter dödades, 4000 skadades och 12000 fängslades och utsattes för tortyr.
Iranska folket skickade då ett tydligt budskap till hela världen när man skanderade:
”Skådespelet med Reformister och Hårdföra är över”.
Nu inser även europeiska regeringar att den islamiska diktaturen inte är reformbar. Mullornas försök att invadera grannländerna, destabilisera regionen och terrorisera omvärlden har avslöjats.
Även Khamenei, själv regimens högste ledare, inser att spelet är över. Han riggar inte det kommande valet mellan ”reformister” och ”hårdföra”. Den här gången är alla som nominerats ”högsta ledarens lojala underhuggare”.
Den här gången vill Khamenei samla sina mest brutala och hänsynslösa hantlangare i ett enda syfte: att bemöta folkupproret och stoppa regimens oundvikliga fall.
Det är högtid att svenska regeringen också inser att den religiösa diktaturens dagar är räknade. Det är högtid att svenska regeringen erkänner iranska folkets motstånd mot mullornas regim.
Iranska folket har gjort sitt val, ett demokratiskt och jämställt Iran, fritt från mullornas tyranni.
2020/02/19
Behrooz Partow är iransk människorättsaktivist
