Svenska medier visar upp bilder och filmer av enorma folkmassor som samlats på gatorna i iranska städer för att hedra och delta i begravningsceremonin för den dödade iranske terroristledaren Qassem Soleimani. För utomstående kan den stora uppslutningen låta motsägelsefullt.
Hur kan man förklara de ”massiva folkmassor” som deltar i begravningen av regimens mest brutala befälhavare som har orsakat hundratusentals människors död?
Detta trots att regimen under november 2019 dödade minst 1500 demonstranter som protesterade mot prästerskapets envälde och krävde ett regimskifte i landet.
Svaret är ganska enkelt. Man bör inte glömma att 20 miljoner av över 84 miljoner iranska befolkningen bor i huvudstaden Teheran. Det är cirka dubbelt så mycket som Sveriges befolkning.
Iranska befolkningen har tidigare erfarit liknande massdemonstrationer i Iran. Både under kriget med Irak under 1980-talet men också i andra sammanhang.
Det är också tydligt att regimen har gjort enorma ansträngningar för att mobilisera så många som möjligt i ett desperat försök att skicka en stark signal till Trump och omvärlden. Syftet är att hävda att regimen har ”ett stort folkligt stöd” för sin politik.
Vilka som deltar?
– Bara mullorna och deras familjer utgör en stor del av regimens stöttepelare i landet.
– Medlemmar av det islamiska revolutionsgardet, dess bassijmilis och deras familjemedlemmar är också den största delen av regimens övertaliga aktörer. Deras närvaro i varje propaganda samling är obligatoriskt.
– Skolor, affärer, myndigheter och statliga företag
Regimen stänger vissa skolor och tvingar lärare och elever att delta. I andra fall tvingas lärare och elever att hålla egna minnesstunder för terroristen Soleimani.
Regimen stänger också affärer, myndigheter och statliga företag och tvingar anställda att delta. Folket deltar i stor utsträckning av rädsla för hot och andra repressalier som förlorad månadslön.
– Gratis bussar och tåg sätts in för att transportera fattiga folk från byar och andra människor från städer runt om i Iran till samlingar sponsrade av regimen. Det delas också ut gratis mat och dryck under dessa evenemang och Soleimanis begravningsceremoni var inget undantag.
Om folk säger ifrån och vägrar att delta kan de straffas med vedergällning, fängelse och andra straff.
– Det finns också en opportunism hos en minoritet som motsätter sig folket och deltar i samlingar sponsrade av regimen. De hoppas att deras deltagande ska ge dem bättre karriärmöjligheter, toppjobb på statliga myndigheter och rikedomar.
Men faktabilder talar sanningen
Historien har bevisat att en regim som motverkar folkviljan går inte att rädda från fall trots dess förmåga att mobilisera folksamlingar för sin propaganda.
Det finns många historiska exempel på detta, inte minst i Europa, när miljontals människor har deltagit i samlingar sponsrade av staten för att hylla diktatorer och fascister. Ett talande exempel är Reinhard Heydrich.
