Iranska regimens representanter är bland de ambassadörer som Nobelstiftelsen har bjudit till Nobelfesten, den 10 december 2019 i Stadshuset i Stockholm.
Det är både skamlöst och motbjudande att Nobelstiftelse , som bland annat vill förmedla fred, bjuder in representanter för en diktaturregim som öppet slaktar och massakrerar iranska folket. Och det på självaste Internationella dagen för mänskliga rättigheter, den 10 december.
Under den senaste tidens regimkritiska protester i Iran, som började i mitten av november, har regimens förtryckarstyrkor dödat minst 1,000 demonstranter och arresterat över 12,000. Flera av offren är enligt uppgifter minderåriga. Högt uppsatta regimtjänstemän kräver nu öppet att de frihetsberövade demonstranterna ska avrättas genom hängning.
Nobelstiftelsens beslut att bjuda regimens ambassadör till Nobelfesten legitimerar endast iranska folkets förtryckare och prästerskapets fundamentalistiska styre. Det ger även iranska regimen grönt ljus att fortsätta slå ner de folkliga protester som pågår i landet.
Det är värt att notera att flera nobelpristagare fördömde regimens brutalitet mot demonstranter i ett gemensamt brev till FN:s generalsekreterare tidigare i december. Nobelpristagarna uppmanade dessutom FN att agera skyndsamt för att stoppa regimens grymheter mot iranska folket samt för att ställa de ansvariga till svars.
Nobelstiftelsens agerande är ett hån mot iranska folket och mot de tusen som regimens förtryckarstyrkor sköt till döds på gatorna i Iran, enbart för att de hade utnyttjat sin rätt till yttrandefrihet. Det är också ett slag i ansiktet på alla svensk- och exiliranier som kämpar för ett fritt och demokratiskt Iran.
Förutom iranska regimens ambassadör har Nobelstiftelse även bjudit in ambassadörer för bland annat Syrien, Vitryssland, Eritrea, Nordkorea, Saudiarabien, Sudan och Zimbabwe.
Nobelstiftelsen och den svenska regeringens inbjudan till representanter från diktatoriska länder är som att skjuta sig själv i foten och ytterligare befläckar kommitténs och regeringens skadade rykte.
Sverige står helt enkelt på fel sida av historien. Och historien kommer inte vara nådig vad beträffar Sveriges fallenhet för diktaturregimer, särskilt när det gäller prästerskapet i Iran.
