Ledare
Nu när semestertider har börjat åker många iranier på semester i hemlandet. Många av dem flydde förtryck och krig för att söka fristad i väst. Iranska regimen har under flera årtionden prioriterat sin spionageverksamt och bedriver idag enligt Säpo en aggressiv underrättelseverksamhet mot regimkritiker och ett aggressivt flyktingspionage i Sverige.
Den generösa, samtidigt naiva, svenska asylpolitiken har inte bara blivit ett hot mot iranska regimkritiker, oppositionella och aktivister utan en risk för den nationella säkerheten och vårt demokratiska och öppna samhälle.
Det finns påtagliga rapporter om iranska regimens spionage i olika länder samt dess terroristoperationer över hela världen, inte minst i EU. Amerikanska Pentagon slår fast i en rapport i 2013 att Teheranregimens underrättelseministerium (MOIS) har tiotusentals aktiva agenter som bedriver hemliga operationer i flera länder runtom i världen.
Iranska regimen utnyttjar många asylsökanden och flyktingar från Syrien, Afghanistan och andra arabländer för att bedriva sin spionageverksamhet och sina terroristoperationer utomlands. Den värvar även exiliranier som återvänder till Iran för semester eller är framgångsrika i Europa och USA.
Regimen infiltrerar även iranska föreningar och bildar egna föreningar och företag utomlands under falska förevändningar som att främja mänskliga rättigheter i Iran eller främja exporten till Iran.
Svensk- och exiliranier har under flera år uttryckt oro för iranska regimens växande hotbild. De har betonat att dessa olagliga aktiviteter styrs från regimens ambassader och planeras av agenter från regimens underrättelsetjänst som missbrukar diplomatiska beskickningar.
Iranska regimen fortsätter även att utsätta Sverige för spionage och påverkansoperationer dagligen, enligt en rapport från säkerhetspolisen SÄPO i juni förra året.
EU svartlistade och införde sanktioner mot delar av MOIS i januari i år för ett misslyckat terrorattentat mot iraniernas stora sammankomst för ett fritt och demokratiskt Iran i juni 2018 i Paris. Förövarna, ett belgiskt-iranskt par som påstod var iranska flyktingar, och en av regimens diplomater var arresterade i ett europeiskt samarbete och väntar nu på åtal i Belgien.
Denna hotbild har ökat idag när iranska regimen ligger i knippa i samband med konflikten över kärnteknikavtalet och pågående folkliga protester mot prästerskapet runtom i landet. Iranska regimens president och ledare har svarat med att hota västländerna med ny våg av flyktingar och narkotikasmuggling. På hemmaplan har svaret varit ett brutal nedslag mot demonstranter som kräver demokrati och ökade mänskliga fri- och rättigheter.
Är det inte dags för Sverige att anta en mer anpassad flyktingpolitik? Flera länder däribland Schweiz, Norge och Danmark har redan agerat.
Ny lagstiftning i Schweiz gör det möjligt för myndigheterna att utvisa asylsökande som semestrar i sina hemländer. Detta reseförbud kan ibland gälla upp till 10 år och ännu längre än så, enligt rapporter.
Det norska Stortinget har infört ett nytt krav på tillfälligt uppehållstillstånd på fem år innan ett permanent uppehållstillstånd beviljas i Norge. Detta innebär i praktiken att flyktingar som beviljats uppehållstillstånd i Norge i upp till fem år får inte återvända till det land från vilket de har flytt.
Asylsökanden och flyktingar som semestrar i de länder som de flydde är ett stort och omfattande problem, sade Norges tidigare justitieminister Anders Anundsen till norska Dagbladet i 2015.
Regeringen beslutade nyligen att inrätta en parlamentarisk kommitté som får i uppdrag att utreda Sveriges framtida migrationspolitik. Kommittén ska bland annat ta ställning till utformningen av politiken i syfte att fastställa en ordning som är långsiktigt hållbar.
”Migrationspolitiken ska i en föränderlig omvärld minska behovet av tillfälliga lösningar och säkerställa en permanent ordning med ett brett stöd i den svenska riksdagen. Migrationspolitiken ska vara human, rättssäker och effektiv”, säger regeringen som ser ut att inte ta problemet på allvar.
Problemet har bara växt och hotar idag säkerheten och demokratin i Europa och inte minst i Sverige. Det är dags att regeringen och Riksdagen agerar för en förändring.
