Tuffa tider väntar prästerskapet i Iran, det säger regimens president Hassan Rouhani. Erkännandet kom i flera offentliga tal och tal till regeringstjänstemän under ett besök i norra Gilan provinsen i förra veckan.
“Vi har tuffa dagar framför oss för landet. Göra motstånd är allt vi kan göra” sade han om situationen i landet.
“Dock är vi experter när det gäller att förhandla”, sade han och tillade: “Vi är inte rädda för att förhandla. Vi har besegrat USA flera gånger i internationella tribunaler. Och vi är inte rädda för krig, men i vår kamp, ibland vinner vi och ibland vinner vi inte”.
Rouhani hävdade även under besöket att världsledare hade kontaktat honom 13 gånger sedan mars 2017 för att uppmana honom att möta USA:s president Donald Trump.
“Han sade till världsledarna att USA måste återvända till kärnteknikavtalet med Iran och gottgöra för tidigare misstag innan han kan sitta ner vid ett bord med Trump”, skrev dagstidningen Entekhab, som står nära Rouhanis regering, på sin nyhetssida den sjunde mars genom att hänvisa regimens president.
Rouhani prisade även regimens destabiliserande inblandning i regionen och uttryckte uppskattning för “Irans roll i Syriens säkerhet”. Han nämnde dock inte hur regimens inblandning i Syrien kostar iranska folket.
Syriens diktator Bashar Assad besökte Iran för ett möte med prästerskapets högsta andlige ledare Khamenei i februari. Rouhani och befälhavare för revolutionsgardets terrorstyrka för utlandet Quds-styrkan, Qassem Soleimani, deltog också i mötet.
Assad fick enligt uppgifter närmare 13 miljarder dollar från regimen efter sitt besök för att “återuppbygga” Syrien. Iranska regimen avser även bygga 200 000 bostäder i Syrien de flesta i Damaskus. Det rapporterade Tasnim News, engelskspråkig nyhetsbyrå kopplade till revolutionsgardet, den 24 februari.
Regimens utrikesminister Javad Zarif var inte informerad om mötet och fick inte närvara. Detta förvärrade den interna maktkampen inom prästerskapet som blev offentligt när Zarif bestämde att avgå. Rouhani accepterade dock inte hans avgång med hänvisning till den nationella säkerheten. Zarif återgick till sin ministerpost efter offentligt stöd från Qassem Soleimani.
Den interna maktkampen är endast en del av de många kriser som prästerskapet brottas med. De tuffa tider som väntar prästerskapet, enligt Rouhani refererar till de växande regimkritiska protesterna över hela Iran sedan början av förra året. Samtidigt är prästerskapet allt mer isolerat på den internationella arenan.
Lärare, arbetare och andra sektorer från iranska samhället deltar i omfattande demonstrationer för att protestera mot det inhemska förtrycket, den omfattande korruptionen, den höga inflationen, arbetslösheten samt obetalda och låga löner.
Regimen har mött protesterna med brutal kväsning, avrättningar och tusentals godtyckliga arresteringar. Samtidigt har regimen även ökat terroristattacker och spionage mot iranska regimkritiker, oppositionen och aktivister utomlands under 2018.
Dessa är alla tecken på att prästerskapet har nått ett dödläge och kan bara överleva genom ökad terrorism och repression. Utnämning av människorättsförbrytaren Ebrahim Raisi till att leda regimens så kallade rättsväsende är ett första steg i denna oroväckande riktning.
Över 200 ledamöter i regimens parlament däribland över 100 så kallade reformister öste beröm över Raisi. De välkomnade dessutom hans utnämning i ett brev i veckan. Detta är ett bevis på regimens dödläge och att samtliga fraktioner är enade kring det inhemska förtrycket och regimens terrorism sedan de är oroade för prästerskapets överlevnad.
