av FFFI:s ledarredaktion
Internationella kvinnodagen firas över stora delar av världen den åttonde mars. Syftet är att uppmärksamma kvinnors framgångar och kamp för ökade fri- och rättigheter samt jämställdhet.
Kvinnor i Iran har varit de främsta offren för prästerskapets envälde under de senaste fyra decennierna. De betraktas som en andra klassens medborgare under Irans nuvarande konstitution där lagarna bestäms utifrån prästerskapets medeltida ideologi. De får till exempel inte ställa upp som kandidat i landets presidentval och måste följa regimens strikta klädkod.
Historiskt har kvinnor spelat en betydande roll i kampen för ett fritt och demokratiskt Iran i över 150 år. De deltog aktivt i den konstitutionella revolutionen (1906), Dr Mossadeqs rörelse för nationalisering av oljan (1953) samt i revolutionen mot Shahens diktatur (1979).
Kvinnor utgör en tredjedel av de 120 000 oppositionsmedlemmar och aktivister som iranska regimen avrättat sedan prästerskapet usurperade makten i Iran för 40 år sedan.
Det är därför ingen slump att kvinnor står i framkant av, och i många fall leder, de landsomfattande protesterna mot regimen som pågår över hela Iran sedan December 2017.
De modiga kvinnorna i Iran utmanar prästerskapets könsapartheid genom civil olydnad. Tusentals kvinnor har arresterats i samband med de pågående protesterna i Iran. Flera av de för att ha protesterat mot regimens obligatoriska klädkod genom att ta av sig slöjan på offentliga platser.
Att försvara kvinnors jämställdhet är ett brott, enligt iranska regimen vilket gör att kvinnorättsaktivister behandlas som “statens fiender”.
Tvärtemot detta står iranska oppositionen Folkets mojahedin (PMOI/MEK) och Iranska nationella motståndsrådet (NCRI) som lyfter fram kvinnors ledarskap i alla områden. Det framgår av NCRI:s tiopunktsplan för framtida Iran. Den organiserade oppositionskoalitionen ger kvinnor möjlighet att leda kampen för ett fritt, demokratiskt och sekulärt Iran.
Det faktum att NCRI:s valda president, Maryam Rajavi, är en muslimsk kvinna och att kvinnor leder den iranska oppositionen, PMOI/MEK, är en direkt utmaning mot prästerskapet och dess fundamentalistiska ideologi.
Den organiserade oppositionskoalitionen NCRI är således ett verkligt demokratiskt alternativ till prästerskapets envälde i Iran.
