Den 10 oktober är Internationella dagen mot dödsstraff. Iran är ett av de länder i världen som uppmärksammas särskilt under denna dag.
FFFI:s medlemmar, svensk-iranier och exiliranier kommer att uppmärksamma denna dag genom att delta i en demonstration på Mynttorget i Stockholm, lördagen, den sjunde oktober. Demonstrationen arrangeras av FFFI och Demokrati och mänskliga rättigheters förbund.
Talare:
- Struan Stevenson, ordförande för den ideella organisationen, European Iraqi Freedom Association (EIFA) och skotsk Europaparlamentariker (1999-2014)
- Tahar Boumedra, FN:s tidigare högsta representant för mänskliga rättigheter i Irak
Läs pressmeddelandet på Newsdesk för deltagarnas krav, tid och kontakt, här …
Bakgrund:
Amnesty International varnade i en rapport i augusti för ökade förföljelse och kväsning av människorättsaktivister i Iran. Den 94-sidiga rapporten säger att kväsningen av aktivister har tilltagit avsevärt sedan Rohani tog över som prästerskapets president.
”Iranska myndigheter har genomfört ett grymt nedslag mot människorättsförsvarare sedan Hassan Rohani blev president och demoniserat och frihetsberövat aktivister som vågar stå upp för mänskliga rättigheter”, sade Amnesty International i samband med publicering av sin rapport den andra augusti.
Den senaste rapporten från FN:s särskilde Iranrapportör, som överlämnades till FN:s generalförsamling tidigare denna månad, bekräftar Amnestys oro.
FN:s särskilde Iranrapportör, Asma Jahangir, uppmärksammar i sin rapport 1988 års massaker på politiska fångar i landet. En majoritet av de 30.000 offren som avrättades i prästerskapets fängelser under sommaren 1988 var medlemmar och sympatisörer av iranska oppositionsgruppen, Folkets mojahedin (PMOI). Flera svensk-iranier har familjemedlemmar och anhöriga bland de avrättade.
”Tusentals politiska fångar, män, kvinnor och tonåringar avrättades mellan juli och augusti 1988 enligt rapporter efter en fatwa utfärdad av den dåvarande högsta ledaren, Ayatollah Khomeini. Enligt uppgifter skapades en tremanskommission för att bestämma vem som skulle avrättas”, säger FN:s Iranrapportör i sin rapport om situation för mänskliga rättigheter i Iran.
”Offrens kroppar var … begravda i omärkta gravar och deras familjer informerades aldrig om var de befann sig. Dessa händelser, som kallas för 1988 års massakrer, har aldrig officiellt erkänts”, tillägger Asma Jahangir.
”I januari 1989 uttryckte MR-kommissionens särskilde rapportör för mänskliga rättigheter i Iran, Reynaldo Galindo Pohl, oro över ’den globala förnekelsen’ av dessa avrättningar och uppmanade de iranska myndigheterna att göra en utredning. En sådan utredning har ännu inte genomförts”, tillägger hon i sin rapport.
Rapporten kritiserar även iranska regimen för ett djupt bristfälligt rättsväsende, förtryck av kvinnor, förföljelse av journalister, oppositionella, aktivister, religiösa och etniska minoriteter, dubbla medborgare samt för kväsning av yttrande- och mötesfrihet.
Sverige måste göra det klart för Teheranregimens ledare att deras oacceptabla beteende riskerar att isolera regimen ytterligare.
