Journalisterna måste ta sin uppgift på samma allvar som denna beskrivning medföljer! Ärade svenska journalister Ställ frågan till statsministern och kräv ett svar! Tystnad är inte värdigt ert yrke!, skriver läkare och människorättsaktivisten Sina Dashti.
Den svenska media kallar sig med all rätt fjärde statsmakten, en demokratisk kontrollstation där makten och dess metoder och manskap granskas och allmänheten informeras om missförhållande som den bör känna till. Det går inte att understryka vikten av fria media som en nödvändigt förutsättning för demokratins fortlevnad och existens. Det är därför att media i länder vars politiska ledning vill ta makten i egna händer , utmålas som hot , inkompetent och opålitlig.
Det finns och har funnits krafter som utmålar journalisterna som medlöpare av den obeskrivliga ondska som måste för allas skull måste bekämpas.
Vi som kommit från länder där demokrati är en dröm och bristen på den fria journalistiken är påträngande , vi känner till en dimension i vardag som många svenskar har svårt att föreställa sig.
Nog med goda ord om denna kår! Ibland är det tyst om viktiga saker och då denna tystnad blir genast kvävande. Det pågår ett hungerstrejk i fängelse Gohardasht i Iran. Cirka tjugo politiska fångar har varit i hungerstrejk i snart en månad för att få sina krav genom. Deras krav är inte ett fritt och rättvist samhälle, inte ens en rättvis juridisk genomgång av deras långa fängelse dom för oprecisa brott som komplott mot staten, samarbete med fientliga krafter osv, nej ! De har inlett ett hungerstrejk för att återvända till sina gamla celler och avdelningar, få tillbaka bilder på sina barn som de haft i sina celler, få tillbaka sina böcker och få ägodelar som kastrull och köksutrustning som de haft för att laga mat (fångarna måste göra det själva i Iran), och att slippa dela cell med massmördare, psykopater som sitter i fängelse pga mord( inte de psykopater som håller i makten, nej de primitiva vi pratat om). För dessa krav har dessa män inte hittat annan lösning än att gå i hungerstrejk. Deras tillstånd är allvarligt försämrade. Den enda reaktion från den iranska regeringen varit ett föraktfullt uttalande att regeringen erkänner inte deras aktion som något som är värt att besvära sig för.
Amnesty International i hårda formuleringar fördömt regimen i Teheran för hantering av fångarnas krav.
”The fact that detention conditions have become so poor that desperate prisoners feel they are forced to go on hunger strike to demand the most basic standards of human dignity is disgraceful Magdalena Mughrabi, Deputy Middle East and North Africa Director at Amnesty International”.
Det som jag önskar mig är att den svenska journalistkåren ställer frågan till den svenska regeringen om den vill sätta press på sitt Handelspartner i regionen . Bör inte handel med detta regim villkoras med tex ett stopp på avrättning av minderåriga?
Det är nu som journalistens röst måste höjas över läget där försvar av människors lika värde står på spel.
Sverige är en moralisk supermakt!
Journalisterna måste ta sin uppgift på samma allvar som denna beskrivning medföljer! Ärade svenska journalister Ställ frågan till statsministern och kräv ett svar! Tystnad är inte värdigt ert yrke!
Sina Dashti
Exiliranier aktivist
