Iranska regimens presidentval den 19 maj blir en uppgörelse mellan prästerskapets sittande president Hassan Rohani och prästmannen Ebrahim Raisi, en av de ytterst ansvariga för 1988 års massaker på tiotusentals politiska fångar i regimens fängelser.
Detta står klar sedan Rohanis vice president, Eshaq Jahangiri, drog sig ur valet och backade sin chef på tisdagen. ”Jag kommer att rösta på … Rohani i presidentvalet meddelade Jahangiri under tisdagen”, enligt regimens statliga nyhetsbyrå ISNA.
Teherans borgmästare och revolutionsgardisten, Mohammad Baqer Qalibaf, drog tillbaka sin kandidatur under gårdagen (läs måndagen) och uppmanade alla sina anhängare att rösta på Raisi.
Raisis kandidatur ses som ett stort bakslag för prästerskapets nuvarande president Hassan Rohanis försök att bli omvald.
Raisi anses vara högsta andlige ledaren Khameneis favoritkandidat och stöds även av revolutionsgardet. Han har tidigare nämnts som en trolig ersättare till Khamenei. Han utnyttjar dessutom sin nuvarande position som chef för en av regimens mäktigaste och rikaste religiösa institutioner, Astan Qods Razavi, för att slussa medlemmar från revolutionsgardet och dess basij-milis till hans valmöten.
De tre tv-sända debatterna mellan regimens olika kandidater bjöd på flera erkännanden om den omfattande korruption och den systematiska repression som har kommit att känneteckna prästerskapets envälde sedan 1979.
Kandidaterna från den så kallade ”reformvänliga och moderata” fraktionen med Jahangiri och Rohani avslöjade den omfattande korruption och de enorma bedrägerier som förekommit under Qalibafs tid som Teherans borgmästare. Rohani gick också hårt åt Raisi för hans roll i tortyr och avrättningar under hans år som en av regimens åklagare och domare för revolutionsdomstolen.
Raisi och Qalibaf i sin tur slog tillbaka mot Rohani och anklagade honom för att bära ansvaret för den skenande korruptionen i landet. De påpekade att många i Rohanis närmaste krets, däribland hans egen bror, har blivit enormt rika under hans tid som president genom att tillskansa sig mark och tillgångar samt genom att inte betala skatt.
Qalibaf avslöjade dessutom att flera individer nära Rohani har fått välbetalda toppjobb eller regeringstjänster under de senaste fyra åren. Bägge kandidaterna kritiserade även Rohani för att ha misslyckats med att få fart på landets ekonomi och minska arbetslösheten trots kärnteknikavtalet och hävda sanktioner.
Rohani har under de senaste dagarna kampanjat i flera olika provinser och i sitt valtal där försökt måla upp Raisi som en bödel med hänvisning till hans roll i systematiska avrättningar och förtryck. Dessa utspel syftar till att ”stärka hans profil som en moderat” genom att peka finger åt Raisi och därigenom dölja sanningen att minst 2000 individer har avrättats och situationen för de mänskliga rättigheterna i landet har förvärrats i alla områden under hans fyra år som president.
Men Rohanis tal ses som ett offentligt erkännande att förtryck och förföljelse utgör grunden i prästerskapets styre.
Hårdföra medier och prästmän som stöder Raisis kandidatur har i sin tur försvarat hans roll i 1988 års massaker på politiska fångar, en majoritet av dem sympatisörer till och medlemmar av iranska oppositionsgruppen, Folkets mojahedin. De prisar Raisi för att ha säkrat prästerskapets framtid och högsta andlige ledarens absoluta makt genom att krossa den verkliga oppositionen mot prästerskapets styre.
Flera inflytelserika prästmän, däribland chefen för regimens så kallade rättsväsende Sadeq Larijani, har indirekt varnat Rohani och hans medföljare att de kommer att ställas till svars efter valet om de genom sina kritiska tal skapar splittringar och underminerar ”systemet och ledarens maktställning”.
Samtidigt hörs allt fler röster, framförallt på sociala medier, för en total bojkott av skenvalet den 19 maj. Flera vanliga iranier som pratat med västerländska medier i Iran säger att de inte kommer att rösta i årets val eftersom deras sociala och ekonomiska situation inte har förbättrats trots löften från Rohani för fyra år sedan.
