Svensk- och exiliranier firade internationella kvinnodagen i solidaritet med kvinnorna i Iran med ett evenemang på ABF Huset i Stockholm under lördagen.
Riksdagsledamöter, politiker, kvinnorättsaktivister och representant från Iranska nationella motståndsrådets kvinnokommitte medverkade i lördagens evenemang och pratade om kvinnoförtrycket i Iran samt kvinnors kamp för jämställdhet.
Kvinnorna i Iran har varit de främsta offren för prästerskapets envälde under de senaste fyra decennierna. De betraktas som en andra klassens medborgare under Irans nuvarande konstitution där lagarna bestäms utifrån prästerskapets medeltida ideologi.
Talarna fördömde iranska regimens “lagstadgade” kvinnoförtryck och ökade avrättningar i Iran. De uttryckte även oro över ökade godtyckliga arresteringar av framförallt kvinnorättsaktivister under förevändningen att de är “nationens fiender”.
Flera talare framhöll att Sveriges politik gentemot Iran bör fokusera på regimens människorättskränkningar med krav på att myndigheterna avskaffar dödsstraff, tortyr och andra omänskliga straff samt upphör med den systematiska diskrimineringen av kvinnor.
Amineh Kakabaveh (V) sade ”vi med olika ideologier utomlands måste samarbeta mot mullorna i Iran”.
Hon berättade om sitt förflutna som kurdisk peshmargeh,samt hur unga kvinnor tvingas till tvång äktenskap. Hon nämnde alltså att kvinnors kommer aldrig att acceptera regimens förtryck. Kakabavand var kritisk till att Sveriges feministiska regering åker till Iran och bär slöja. Det är skamligt att sverige sluter avtal med regimen medan kvinnorna förtrycks I Iran.
Annika Hirvonen Falk (MP) poängterade vikten av ett bättre mottagning av nyanlända flyktingar I sverige. Kvinnor skall vara med och bestämma FNs flyktingpolitik. Tyvärr, är det fortfarande män som har hand om ekonomin och nyanlända kvinnors har mindre möjlighet att komma till arbetsmarknaden, Hon tillade ”vi i Sverige lär oss systematiskt att arbeta för jämställdhet. Alla människor oavsett kön, etnicitet och religion har samma rättigheter.”
Rabiee Mofidi, representant från Iranska nationella motståndsrådets kvinnokommitté uppmärksammade i sitt anförande iranska kvinnors mångåriga kamp för jämställdhet och ökade fri- och rättigheter i Iran. Hon betonade att iranska kvinnor leder idag oppositionen mot prästerskapets envälde och utgör den främsta kraften för en demokratisk förändring i Iran. ”Iranska kvinnors krig mot islamiska fundamentalistiska regimen sedan 38 år tillbaka. Under detta krig har tiotusentals kvinnor mist sina liv och tusentals torterats och avrättats. Iranska kvinnor har samlat sig kring NCRI och fortsätter med sitt kamp för ett samhälle där alla är lika och har samma rättighet”.
Afsaneh Oskouei, konstnär och människorättsaktivist sade under sitt tal att ”Den islamiska fundamentalismens ideologiska grund vilar på kvinnohat som Velayat-e fagih-regimen (prästmännens absoluta makt) försöker spridda över hela världen”.
”Könsapartheid och diskriminering av kvinnor har varit systematiskt sedan prästerskapet tog över makten i Iran”, tillade hon i sitt anförande.
”Om könsdiskrimineringen i Iran upphävs en dag då måste regimen i grunden ändra sin natur och kan inte ha detta politiska styre”, sade den iranska konstnären.
”För att iranska kvinnor ska kunna uppnå jämställdhet, behöver de alltså sina bröder som stödjer deras kamp och som tror på jämställdheten liksom bröderna i sagan Riddar Blåskägg”, sade Afsaneh.
Beatrice Öhrnberg (S)- Kvinnors rättighet är mänskliga rättighet. I länder där det finns krig, förtryck och diktatur, drabbas kvinnors först och främst.
Hon underströk i sitt anförande att internationella samfundet har ett ansvar att främja och stödja jämställdhet och sade ”alla kvinnors frihet är hela världens frihet”.
Charlotta Schenholm (L) – Nämnde kvinnor som har varit historiskt förebilder i sverige och att frihet aldrig kommit gratis. Hon jämförde sin farmor från början av 1900 talet med sig och hur vi I sverige har kommit långt I jämställdhetskampen.
Deltagarna stämde in i fördömandet av den fruktansvärda situationen för kvinnor i Iran. De uttryckte förhoppning om att regeringen skulle lyssna mer på det iranska samfundet i Sverige som vill se en mer principfast politik gentemot Teheranregimen som ställer dess ledare till svars för deras människorättskränkningar.
Evenemanget var arrangerad av Iranska kvinnosamfundet i Sverige (IKSS) och bjöd även på musik och underhållning.
