Den interna maktkampen mellan regimens olika fraktioner i Iran nådde nya höjder denna vecka när vice talmannen för regimens parlament, Ali Motahhari, gick till hård attack mot prästerskapets tidigare president Ahamdinejad och hans fraktion.
Motahharis attack kom under en intervju med statliga nyhetsbyrån, ISNA, i onsdags efter att Teherans tidigare allmänna åklagare i ett brev erkände sin delaktighet i tortyr och mord i Kahrizak-fängelset.
Saeed Mortazavi var Teherans åklagare i 2009 när massprotester mot Ahmadinejads omtvistade omval ägde rum i huvudstaden. Han fick öknamnet Slaktaren, för sitt deltagande i kväsningen av dessa regimkritiska protester. Vid den tiden var han ansvarig för Kahrizak-fängelset i Teheran där minst tre gripna demonstranter torterades till döds. Det finns dessutom avslöjanden om hur flera tusen andra demonstranter fördes till Kahrizak-fängelset och där utsatts för grym tortyr och till och med våldtäkt.
Motahhari, som står nära Rohani och den så kallade ”reformister”, sade under intervjun med ISNA att ”Mortezavis brev var totalt sett en positiv handling”.
”Han har erkänt sina fel och det skulle vara en bra idé om han också skrev ett brev om Zahra Kazemis fall för att klargöra detta”, tillade han .
Zahra Kazemi var en iransk-kanadensiska frilansfotograf, som arresterades av regimens säkerhetsorgan i 2003 när hon dokumenterade en protest med iranska aktivister och mödrar till regimens offer utanför Evin-fängelset. Hon våldtogs, torterades och dödades av iranska tjänstemän efter arresteringen, enligt rättsläkare i Iran.
”Jag tror att det finns de som är mer skyldiga än Mortazavi, de som formade hans karaktär och de som stödde honom … Vissa människor utnyttjade Mortazavi som ett medel och försökte gömma sig bakom honom. Jag tror att de bör också utredas”, sade han vidare med hänvisning till prästerskapets tidigare president Ahamdinejad.
”Problemet är att jag fortfarande inte kan räkna ut varför Ahmadinejad som president visade stöd för Mortazavi på ett sådant märkligt sätt”, fortsatte han.
Han hoppades att iranska myndigheter skulle dra lärdom av denna händelse och vidta åtgärder ”så att [de] i framtiden kan förhindra att en enda person får så mycket makt vilket enbart för med sig elände för individen själv och andra människor samt leder till sociala skador.”
