Den väntande ökningen av svensk handel med Iran efter förra årets kärnteknikavtal och lättade sanktioner har uteblivit. Det skriver både DN och Sverigesradio (SR) i två reportage i veckan.
Både DN och SR anger amerikanska sanktioner och storbankers rädsla för att finansiera affärer med Iran som främsta orsaker till den uteblivna ökningen trots stort intresse från svenska företag.
“Problemen beror på att USA har egna sanktioner kvar mot Iran, och svenska banker som lånar upp pengar på den amerikanska marknaden inte kan göra affärer med Iran och finansiera exportaffärer dit. Risken att straffas med enorma bötesbelopp är för stor”, rapporterar SR.
“Och samma problem gäller hela Europa, stora affärer med Iran väntar på finansiering”, påpekar SR.
“Men rent konkret syns ännu inga tecken på att Sveriges handel med Iran tagit fart sedan sanktionerna lättade i januari i år”, rapporterar DN på fredagen.
“Tvärtom. Enligt SCB minskade den svenska exporten till Iran med 39 procent under det första halvåret i år jämfört med motsvarande period förra året. Och totalt sett står exporten till Iran för endast 0,2 procent av exporten”, tillägger DN som också intervjuat tjänstemän från svenska exportmyndigheter.
“Det råder ett missförstånd bland svenska Iranexperter, myndigheter och journalister kring förra årets kärnteknikavtal mellan Teheran och världsmakterna”, sade Massud Kiani från FFFI beträffande dessa reportage.
“Syftet med avtalet var aldrig att öka handeln med Iran utan stoppa regimen från att utveckla kärnvapen”, tillade han.
“Att handeln med Iran inte ökar beror delvis på amerikanska sanktioner men det är inte hela bilden. Främsta anledningen är att regimens karaktär, den omfattande korruptionen i landet och revolutionsgardets monopol över landets ekonomi och viktiga industrier står i vägen för den ekonomiska utveckling som Iran behöver och som är den verkliga drivkraften bakom ökning av handel med omvärlden”, sade Massud vidare med hänvisning till kommentarer från personer och tjänstemän som pratat med DN och SR.
