En iransk kommitté håller på att granska potentiella kandidater till att bli prästerskapets nästa högsta andlige ledare, det sade inflytelserika prästmannen Hashemi Rafsanjani på söndagen.
Rafsanjani anses var prästerskapets näst mäktigaste prästman efter regimens högsta andlige ledare, Ali Khamenei, som har sista ordet i alla frågor. Hans kommentarer bryter mot tabun inom prästerskapets envälde kring offentliga diskussioner om högsta andlige ledarens efterträdare.
”Expertrådet kommer att agera när en ny ledare behöver utses. De förbereder sig för detta nu och undersöker alternativen. De har utsett en grupp för att ta fram de kvalificerade individer som kommer att gå till omröstning (i Expertrådet) när en incident inträffar”, rapporterar regimens nyhetsbyrå ILNA på söndagen genom att citera Rafsanjani.
Prästerskapets Expertråd består av 82 prästmän som ”väljs i så kallade val för en åtta års period”. Det ansvarar för att utse, övervaka och ”avsätta” regimens högsta andlige ledare.
Rafsanjanis kommentarer kommer i en tid då interna maktkampen mellan prästerskapets olika fraktioner blir allt intensivare inför nästa års så kallade val till regimens parlament och Expertråd
Regimens egna press har under de senaste veckorna rapporterat om flera fall av sammandrabbningar mellan de olika fraktionernas anhängare. Dessa rapporter inkluderar flera tillfällen där Khamenei-lojalister stoppat den andra fraktionens sammankomster genom att med tillhyggen attackera deras möten.
Khamenei är endast Irans andra högsta andlige ledare sedan prästerskapet usurperade makten i Iran efter 1979 års folkliga revolution mot shahens diktatur. Han fick positionen i 1989 tack vare Rafsanjanis vittnesmål i Expertrådet om att Khomeini, prästerskapets grundare och dess första högsta ledare, innan sitt död hade sagt till honom i ett privat möte att Khamenei är den mest lämpade att efterträda honom.
Khamenei, 75 år, är känd för sitt opiummissbruk och har enligt uppgifter genomgått en operation för prostatacancer förra året.
Trots Khameneis dåliga hälsa vägrade regimens maktelit att föra en offentlig diskussion om tänkbara efterträdare av rädsla för att äventyra prästerskapets enväldes överlevnad. Detta eftersom en öppen debatt om landets högsta maktposition skulle skapa sprickor som folket skulle utnyttja för att organisera regimkritiska protester över hela landet, likt de demonstrationer som omvärlden bevittnade efter 2009 års dispyt mellan regimens olika presidentkandidater över valresultatet.
