Sveriges största företag och banker, som Ericsson, Scania och Swedbank, är intresserade av att investera i Iran om de ekonomiska sanktionerna mot landet hävs till följd av kärnteknikavtalet mellan iranska regimen och världens sex stormakter, rapporterar Bloomberg på sin nätupplaga på onsdagen.
”Vi står redo”, säger Scanias talesman Hans-Aake Danielsson via telefon till Bloomberg under onsdagen och tillade ”Iran kan vara en betydande marknad för Scania, om och när det tar fart”.
”För fem eller sex år sedan var Iran en av våra fem största marknaderna för bussar … Det finns en stor uppdämd efterfrågan men om sanktionerna hävs kommer det förmodligen att ta tid innan den tar fart”, sade Danielsson vidare om Scanias framtida möjligheter i Iran.
Ericssons taleskvinna Karin Hallstan sade i ett e-postmeddelande till Bloomberg att bolaget har haft kunder i Iran ”i över 100 år” och planerar att ”undersöka möjligheterna” till nya [kunder] medan det bevakar utvecklingen efter kärnteknikavtalet.
”Den svenska exporten till Iran kan vara sju gånger högre när sanktionerna hävs”, säger Daniel Lorentzon, vice VD och kundansvarig för bankrelationer på Swedbank. Banken är intresserad av att finansiera exportörer och undersöker även hur det kan komma in på den iranska marknaden när restriktioner hävs, sade han och tillade, ”helst ska vi kunna gå direkt” istället för att använda en mellanhand som Dubai”.
Minst 10 europeiska handelsdelegationer, bland annat från Frankrike, Tyskland och Italien, har besökt Iran sedan överenskommelse i juli som begränsar iranska regimens misstänkta kärnteknikprogram i utbyte mot sanktionslättnader som ger Teheran åter tillträde till världens olje- och finansmarknader. Svenska multinationella företag ser över möjligheterna att investera inom hälso- och sjukvård, transport, infrastruktur, teknik och energi, enligt Ylva Berg, VD för Business Sweden, en intresse organisation som ägs av staten och näringslivet. Business Sweden bildades den 1 januari 2013 genom en sammanslagning av Exportrådet och Invest Sweden.
Iran var ”en stor exportmarknad för Sverige i många, många år” innan sanktionerna infördes, sade Berg i en intervju under tisdagen i samband med en investerarkonferens i Dubai.
”Alla stora multinationella företag i Sverige, säg de tio största plus några andra är nu intresserad av att komma igång så snabbt som det bara är möjligt”, tillade hon. Organisationens representanter planerar att besöka Iran, kanske i december, för att utvärdera investeringsutsikterna.
Omkring 200 svenska investerare befinner sig i Dubai den här veckan för att lära sig om möjligheter i regionen, bland annat i Iran, sade hon.
För Bactiguard AB från Tullinge är utmaningen inte att få produkter till Iran utan att få betalt för dem, säger bolagets marknadschef Nina Nilsson till Bloomberg. Bactiguard har exporterat medicinsk utrustning till Iran under de senaste två åren genom en lokal distributör. Men företaget ser nu över möjligheterna att starta ett företag i Dubai med ett lokalt bankkonto så att dess iranska partner kan överföra betalningen direkt, sade hon till Bloomberg.
”Vi lägger ner mycket arbete på vår expansion i Iran”, sade Nilsson och tillade, sanktionslättnader ”skulle göra en enorm skillnad för oss”, sade hon.
Andra företag vid konferensen i Dubai som intresserade av att investera i Iran var den schweiziska industrigruppen ABB Ltd. och danska bankkoncernen Danske Bank A/S.
Ett antal svenska affärsdelegationer har redan besökt landet, enligt Sveriges ambassadör till Iran, Peter Tejler. De omfattar riskkapitalister från de 0mkring 100.000 iranier i Sverige och Tejler hjälper företag att skapa kontakter med lokala partners och förklara de politiska och ekonomiska omständigheterna”, sade han i en intervju med Bloomberg.
Den svenska exporten till Iran uppgick till 7,9 miljarder kronor under 2005, enligt Business Sverige. Den svenska exporten till Iran föll med hela 83 procent under 2012 efter att flera sanktioner infördes mot landet, sade organisationen i en rapport.
Investerare håller nu på att överväga huruvida Iran kan ta itu med problem som korruption, banklikviditet och de nära banden mellan näringslivet och regimen, vilket förblir en överhängande utmaning.
