Iranska regimen började skicka en önskelista till Vita huset i största hemlighet i slutet av 2009 i syfte att testa amerikanska presidenten, Barack Obamas vilja att förbättra relationer med prästerskapet, det avslöjar Wall Street Journal (WSJ) i en lång artikel på söndagen, den 28 juni.
Listan innehöll enligt WSJ namn på iranska medborgare som avtjänade fängelsestraff i USA och i Storbritannien för brott mot Iransanktioner och som iranska regimen ville få frigiven. Med på regimens önskelista fanns även en begäran om att USA skulle svartlista oppositionsgrupper som verkade mot iranska regimen bland dem Folkets mojhedin (PMOI), berättar tjänstemän med insyn i ärendet till WSJ.
Iranska regimen krävde också ökade antal amerikanska visum för iranska studenter. USA:s utrikesminister vid tiden Hillary Clinton tillkännagav i september 2011att USA skulle öppna ”en virtuell ambassad” för att tillåta Iran att underlätta visumansökan och studentutbytesprogram, enligt WSJ:s avslöjande.
Iranska regimens hemliga meddelanden till Vita huset skickades via sultanen av Oman och låg till grund för de hemliga samtalen mellan iranska regimen och USA i Omans huvudstad Muscat för tre år sedan. Dessa samtal ledde så småningom till dagens kärnteknikförhandlingar med både ett tillfälligt avtal och en politisk ramverk för ett slutgiltigt avtal som ska begränsa regimens misstänkta kärnteknikprogram i utbyte mot sanktionslättnader, rapporterar WSJ.
Fyra iranska medborgare som avtjänade fängelsestraff i USA och i Storbritannien frigavs, skriver WSJ. Två av dem var dömda vapensmugglare, Amir Hossein Seirafi samt Shahrzad Mir Gholikan. De två andra var en pensionerad högt uppsatt diplomat, Nosratollah Tajik, och en framstående vetenskapsman, Mojtaba Atarodi, som hade dömts för olagliga export till Iran. Amerikanska tjänstemän sade dock att i vissa fall hade fångarna nästan avtjänat hela sitt straff när de frigavs och fick återvända till Iran.
Nuvarande och tidigare amerikanska tjänstemän berättade för WSJ att ”iranierna uttryckte oro över två [iranska] oppositionsgrupper, en organisation för monarkin baserad i Los Angeles, som kallades för Tondar samt Folkets mojahedin, som USA redan hade listat som en terroristorganisation på den tiden. Administrationen svarade inte på denna begäran”.
Amerikanska utrikesdepartementet tog formellt bort Folkets mojahedin (PMOI) från sin lista över utländska terroristorganisationer i september 2012 efter en dom från en appellationsdomstol fyra månader tidigare. I och med det formella beslutet kom 15 år av orättfärdig svartlistning av Irans främsta oppositionsgrupp till enda.
Sedan 2009 har PMOI-medlemmar bosatta i Camp Ashraf och sedan i Camp Liberty i Irak attackerats vid sex olika tillfällen av irakiska säkerhetsstyrkor under befäl av Iraks tidigare premiärminister Nouri al-Maliki, som ansågs vara en marionett för iranska regimen, samt shiitiska milisgrupper under prästerskapets kontroll.
Över 100 PMOI-medlemmar dödades och närmare 1000 skadades i dessa attacker trots att amerikanska styrkor i Irak hade signerat en överenskommelse med varje lägerinvånare som garanterade dem statusen ”skyddade personer” under fjärde Genèvekonventionen och gav dem löften om skydd.
