Förenade Föreningar för ett Fritt Iran (FFFI) är djupt oroad över situationen för politiska, religiösa och etniska fångar som hålls frihetsberövade i iranska regimens fängelser under godtyckliga och påhittade anklagelser.
Särskilt oroväckande är situationen för kurdiska politiska fångar i avdelning 12 vid staden Orumiyehs centrala fängelse. De hungerstrejkar sedan den 20 november i protest mot regimens beslut att stänga deras avdelning och flytta dem till avdelningen för kriminellt belastade fångar.
Rapporter från iranska människorättsaktivister avslöjar att regimens ansvariga myndigheter har besvarat fångarnas protest med att ”ni kan hungerstrejka tills ni dör”.
Andra rapporter från Iran avslöjar att iranska regimen vägrar ge nödvändig medicinsk behandling till sjuka och behövande fångar, en omänsklig handling som sätter deras liv i fara.
Paragraf 102, 103 och 113 i iranska fängelseorganisationers direktiv samt andra stycket i artikel 22 om miniminormer för behandling av fångar, som antogs av den första kongressen i FN (1995), stipulerar att ”sjuka fångar i behov av specialistbehandling ska skickas till specialiserade institutioner eller sjukhus utanför fängelset”.
Därmed är iranska regimens agerande en tydlig kränkning av fångarnas rättigheter samt deras rätt till adekvat vård och nödvändig medicinsk behandling.
Förenade Föreningar för ett Fritt Iran (FFFI) slår larm om de fruktansvärda förhållande som råder i iranska regimens fängelser och varnar samtidigt för regimens illasinnade åtgärder mot politiska fångar med avsikt att plåga dem till döds.
Internationella samfundet och Sveriges regering har ett ansvar och bör ingripa för att rädda livet på politiska fångar i Iran.
Förenade Föreningar för ett Fritt Iran (FFFI) har fått en lista på över hundra fångar som idag riskerar livet.
Vi uppmanar således utrikesminister Margot Wallström att agera genom att ta en tydlig offentlig ställning mot det försämrade läget för politiska fångar i iranska regimens fängelser.
Vi uppmanar dessutom regeringen och utrikesministern att använda Sveriges starka inflytande i MR-frågor i internationella sammanhang för att gör det möjligt för FN:s särskilde MR-rapportör för Iran, Dr Ahmed Shaheed, att besöka regimens fängelser i Iran och genomföra en oberoende granskning i enlighet med sitt mandat från FN:s MR-råd.
