En USA-baserad övervakningsgrupp sade i en rapport på torsdagen att Iran under prästerskapets styre är bland de regimer som är mest restriktiva när det gäller tillgång till internet.
Freedom House publicerade sina resultat i en nya rapport med titeln ”Frihet på nätet” på torsdagen, den tredje oktober.
Rapporten som tar upp befolkningens tillgången till internet i 60 länder mellan maj 2012 och April 2013 säger att Iran, Kuba och Kina är fortfarande bland de mest restriktiva länderna i frågan om tillgång till internet och censur.
Blockering och filtrering, cyberattacker mot oppositionen, övervakning, gripanden, fysiska attacker och mord är några av de metoder som används för att kontrollera befolkningens åtkomst till internet, enligt rapporten.
Fox News rapporterade tidigare i vecka att ”Av totalt 115 miljoner dollar som tilldelats revolutionsgardet sedan upproren i 2009 i Iran har ungefär 76 miljoner dollar spenderats på cyberkrigföring.”
”Irans cyberpolis övervakar internet, olika hemsidor, bloggar och personer misstänkta för att utnyttja mjukvaror som hjälper att kringgå [prästerskapets] censur”, tillade Fox News.
Samtidigt som iranska befolkningens tillgång till fri internet och fri information begränsas genom censur och förföljelse, använder flera ministrar i prästerskapets nya regering sociala medier som Twitter och Facebook obehindrat för att sprida regimens budskap och marknadsföra dess politik. Även regimens nya president, Hassan Rohani, har ett eget Twitter-konto som han utnyttjar för att sprida sitt budskap, tillkännage sin politik i aktuella ämnen och händelser. Det är oklart om Hassan Rohani själv som sköter kontot eller om det är administrerad av hans medhjälpare.
Iranska regimens nya utrikesminister, Javad Zarif, har också ett eget Twitter-konto men även en Facebook-sida som han använder flitigt för att sprida och diskutera regimens lömska politik.
Detta visar att regimen ser potentialen i sociala medier som ett utmärkt verktyg för att på korttid kunna sprida ett budskap över hela världen och mobilisera folket för sin sak. Just på grund av denna potential får iranska folket inte ha fri tillgång till sociala medier eftersom dem kan få sprida sitt missnöje med regimen och organisera omfattande protester, precis som man gjorde i 2009.
