Iranska regimens parlament, dominerad av den hårdföra fraktionen nära högsta andlige ledaren Ali Khmenei, förkastade tre och godkände 15 av den nya presidents 18 nomineringar till landets nya kabinett efter omröstning på torsdagen, rapporterar Associated Press (AP) från Teheran.
Den hårdföra fraktionen använde den fyradagarslånga debatten till att attackera den nya presidenten, Rohanis agenda och hans nomineringar till olika ministerposter.
De förslagna ministrarna överöstes med skarpa och hotfulla kritik från de hårdföra ledamöterna för deras västerländska utbildningar samt deras nära samarbete och relationer till den ”gröna” oppositionen, en hänvisning till landsomfattande folkliga protester som startades efter valet i 2009.
Tidigare på torsdagen vädjade den nya presidenten Hassan Rohani i ett tal till ledamöterna i prästerskapets parlament att agera som ett ”enat och integrerat system” och godkänna alla hans nominerade ministrar.
Men efter fyra dagar av hatisk debatt förkastades endast tre av Rohanis nominerade ministrar, enligt rapporter. Dessa var Mohammad Ali Najafi, nominerad till utbildningsminister, Jafar Milimonfared nominerad till minister för vetenskap, forskning och teknik samt Masoud Soltanifar nominerad till sport- och ungdomsminister.
De hårdföra ledamöterna i prästerskapets parlament anklagade både Najafi och Milimonfared för delaktighet i de oroligheter som följde efter det ifrågasatta valet i 2009. Soltanifar anklagades för att vara oerfaren.
Prästerskapets parlament godkände dock Mohammad Javad Zarif, Rohanis kandidat till utrikesministerposten. Han är iranska regimens tidigare FN ambassadör i New York. Hans CV visar att han har en forskarutbildning vid San Francisco State University samt en doktorsexamen i internationell rätt och politik vid University of Denver.
Prästerskapets parlament godkände även Rohanis hårdkritiserade nominering till posten som oljeminister, Bijan Namdar Zanganeh, 61, som tjänstgjorde som Irans oljeminister mellan åren 1997-2005. Oljeintäkter utgör cirka 80 procent av Irans utländska inkomster.
Västerländska diplomater, i synnerhet Obama-administrationen, och vissa Iranexperter drömmer om att Hassan Rohani är angelägen om söka en mer konstruktiv och saklig dialog med väst för att nå en överenskommelse om landets misstänksamma kärnteknikprogram.
En del i USA:s diplomatiska kår tror naivt att Rohanis seger innebär en möjlighet för att starta officiella direkta samtal mellan USA och Iran eftersom den nya presidenten är med moderat än sin föregångare Mahmoud Ahmadinejad.
Vita Huset sade i ett pressmeddelande den fjärde augusti, en dag efter att Rohani officiellt tog över presidentposten, att ”president Rohanis inauguration utgör en möjlighet för Iran att agera snabbt för att lätta internationella samfundets djupa oro över Irans kärnteknikprogram … Om denna nya regering väljer att engagera sig sakligt och seriöst för att tillmötesgå sina internationella åtaganden och finna en fredlig lösning på denna fråga, kommer det att hitta en villig partner i USA.”
Iranska regimens tillträdande utrikesminister, Mohammad Javad Zarif, försvarade dock landets misstänksamma kärnteknikprogram vid en utfrågning i prästerskapets parlament i tisdags och sade ”Irans diplomatiska mission under mitt befäl backar inte ett jota från landets nukleära rättigheter”.
Iranska regimen står under västerländska sanktioner över dess kärnteknikprogram som USA och dess allierade säger har militära dimensioner. Prästerskapet förnekar anklagelsen och hävdar att dess kärntekniska verksamhet är endast för civila och fredliga ändamål.
USA:s representanthus röstade nyligen genom tuffare sanktioner mot Iran. Den nya sanktionslagen röstades genom med stor majoritet syftar till att med hot om att försvaga Irans bräckliga ekonomi ytterligare förmå iranska regimen att inte utveckla kärnvapen.
