En argentinsk åklagare, Alberto Nisman, anklagade iranska regimen på onsdagen för att försöka infiltrera länder i Latinamerika i syfte att sponsra och genomföra ”terroristverksamhet”. Han tillade att Iran försöker sätta upp underrättelsestationer i Brasilien, Chile, Colombia och andra länder i regionen [för detta ändamål], rapporterar BBC och flera andra internationella nyhetsbyråer på onsdagen.
Nisman är den argentinska åklagare som utreder ett bombattentat mot ett judiskt kulturcenter AIMA i Buenos Aires 1994 där 85 människor miste livet. Iranska regimen och dess ledare har pekats ut som ansvariga för terroristattacken men regimen har alltid förnekat inblandning.
Men i ett åtal som överlämnas till en federal domare i Buenos Aires på onsdagen, upprepade Nisman de ofta förekommande anklagelserna mot Iran och hävdade att landet sponsrade bombdådet.
Nismans anklagelser mot iranska regimen stannade inte bara där utan han kritiserade Iran för en skändlig projekt i regionen i stort.
”Jag anklagar Iran juridiskt för att infiltrera flera sydamerikanska länder i syfte att upprätta underrättelsestationer, med andra ord baser för spionage, med syftet att begå, uppmuntra och sponsra terrorattacker likt det [bombdåd] som AIMA blev utsatt för,” citerades Nisman med att säga enligt BBC.
Brasilien, Paraguay, Uruguay, Chile, Colombia, Guyana, Trinidad och Tobago, och Surinam är de länder som är drabbade, sade Nisman enligt rapporter från flera internationella medier bland andra BBC som tillägger, ”Nisman hävdade att Mohsen Rabbani. Irans tidigare kulturattaché i Buenos Aires som Argentina anklagar för att ligga bakom attacken mot AIMA, är den person som samordnar de påstådda infiltrationsoperationerna”.
FFFI skrev i tisdags att ”två av de åtta godkända kandidaterna till junis presidentval i Iran är misstänkta för inblandning i en terroristattack mot ett judiskt kulturcenter i Buenos Aires, Argentina, i 1994.”
Dessa två kandidater som har haft internationella arresteringsorder mot sig sedan 2006 var Ali Akbar Velayati, högsta andlige ledarens rådgivare i utrikesfrågor och tidigare utrikesminister samt dåvarande befälhavare för regimens paramilitära elitstyrka, Revolutionsgardet, Mohsen Rezai.
Även Ali Akbar Hashemi Rafsanjani, som diskvalificerades nyligen från valet och som många i väst stämplar som pragmatiker, samt Ahmad Vahidi, iranska regimens nuvarande försvarsminister, finns bland de misstänka för 1994 års terrordåd i Argentina med en internationell arresteringsorder mot sig.
Argentinas president Cristina Kirchner verkar dock vara oberörd och istället mer intresserad av att förbättra diplomatiska och ekonomiska förbindelser med Iran och regimen.
Krichners regering och iranska regimen avtalade i februari om att inrätta en sanningskommission med uppgift om att utreda bombningen av AMIA.
Trots avtalet har arresteringsorder mot de iranska topptjänstemän som misstänks för inblandning i bombattacken inte återkallats, enligt ett uttalande från Interpol den 15 mars.
Avtalet mellan länderna har fått skarpt kritik från såväl Israels som Argentinas judiska församlingar samt oppositionspolitiker i landet.
Ingen person har hittills ställts inför rätta och åtalats för bombdådet.
