Nordea har brustit i hanteringen av EU:s sanktionsförordningar och i sitt arbete med att motverka penningtvätt. Eftersom bristerna är allvarliga och i vissa fall har pågått under en längre tid får banken en anmärkning och straffavgift på 30 miljoner kronor, tillkännager Finansinspektionen (FI) i ett pressmeddelande på tisdagen på sin hemsida.
Finansinspektionen (FI) konstaterar i sitt pressmeddelande att storbanken Nordea inte har följt EU:s sanktionsförordningar gällande Syrien, Iran och Libyen, när den under flera år låtit bli att kontrollera verkliga huvudmän.
”Det allvarligaste är att Nordens största bank, Nordea, i flera år har haft stora problem med att hantera EU:s sanktionsförordningar och det har riskerat att svartlistade personer och företag kan ha disponerat medel hos banken”, säger Uldis Cerps, banktillsynschef på FI enligt TT.
Nordea har endast rapporterat 16 fall av totalt 74 transaktioner som rör frysta konton med kopplingar till Syrien, Libyen och Iran, trots att det är bankens skyldighet att rapportera omedelbart, rapporterar TT.
FI skriver att det faktum att Nordea inte har ”kunnat utföra en sådan enkel åtgärd som att genom ett e-postmeddelande underrätta Finansinspektionen om transaktionerna är uppseendeväckande och svårt att begripa”.
Redan 2010 påtalade Finansinspektionen att banken brustit i sin efterlevnad av EU:s sanktionsförordningar och ser särskilt allvarligt på att bristerna kvarstår än i dag, tillägger FI i sitt pressmeddelande.
Nordea anser dock att straffavgiften på 30 miljoner kronor är för hög mot bakgrund av att inga otillåtna transaktioner har gjorts på de frysta kontona men bekräftar att det återstår åtgärder för att fullt ut undanröja de brister i kontrollen av kunder som FI pekar på, rapporterar TT.
Helena Östman, informationschef vid Nordea, säger till TT att ”I den delen har vi fortfarande saker att göra och vi jobbar systematiskt igenom hela kundstocken. I övriga delar har vi stramat upp våra administrativa rutiner och vidtagit en rad åtgärder, vilket ju FI också konstaterar”.
Kontrollen av huvudmän sker i flera faser. Först identifierar banken vilka huvudmännen är och därefter stämmer av deras identitet mot EU:s svartlista som namnger personer, företag och organisationer som är föremål för europeiska sanktioner. Nordea fick enligt TT:s rapportering ”ett nytt system för att underlätta detta arbete på plats i höstas, men det är ett omfattande jobb som berör hundratusentals företagskonton och miljontals privatkonton”.
Nordea har hittills inte hitta någon huvudman som matchats mot namn i EU:s sanktionslista, enligt Östman.
De oredovisade transaktionerna på frysta konton, med kopplingar till Libyen, Syrien och Iran, som FI tar upp i sitt beslut om straffavgift handlar enligt Östman om ränteinbetalningar till kunder som har satts in på frysta konton. ”Det har vi missat. Under en period visste vi inte att även småbeloppen skulle rapporteras in. Men det är på plats nu”, säger Östman till TT.
”Det är allvarligt att Nordea har brister i sina interna rutiner när det gäller att motverka penningtvätt”, skriver finansmarknadsminister Peter Norman (M) i en kommentar till FI-beslutet enligt TT.
FI:s beslut om att bötfälla Nordea för bland annat brister i hanteringen av EU:s sanktionsförordningar mot Iran kungörs en dag efter att säkerhetspolisen Säpo offentliggjorde sin rapport om säkerhetsläget i Sverige för 2012, där myndigheten pekar ut Iran som särskilt aktiv med spionage i Sverige. Sedan FN och EU införde sanktioner mot Iran söker landet nya vägar (bland annat i Sverige) för att komma över nödvändigt kunnande och teknik till sitt kärntekniska program, skriver Säpo i sin rapport.
