Turkiets premiärminister Recep Tayyip Erdogan har sagt att han inte tror att Iran strävar efter att producera kärnvapen med tanke på den högsta andlige ledarens fatwa (religiöst dekret) i detta avseende, rapporterade Associated Press den 2 april.
Även USA:s beslutsfattare, inklusive utrikesministern Hillary Clinton tycks tro det samma. De tror att en sådan fatwa, eller religiöst dekret, kan vara avgörande i förhandlingarna om att hejda prästerskapets kärntekniska ambitioner och stoppa regimen från att få tillgång till kärnvapen.
Tidigare denna månad, på tröskeln till första förhandlingsrundan i Istanbul mellan 5+1 gruppen och iranska toppförhandlare, förklarade hon: om fatwan ”verkligen är en principförklaring då är den en utgångspunkt för det praktiska, vilket innebär att den fungerar som en start för förhandlingarna. Det gäller nu att visa att den [fatwan] verkligen är ett uppriktigt och äkta uttalande av övertygelse”.
Har Irans högsta andlige ledare, Ali Khamenei, utfärdat en fatwa som förbjuder tillverkning och användning av kärnvapen?
Denna omtalade fatwa tros gå tillbaka till 2005 eller åtminstone är detta det datum som iranska tjänstemän citerar ständigt. Iranska regimens utrikeminister Ali Akbar Salehi skrev till exempel för bara två veckor sedan en opinionsartikel för Washington Post (”Iran: Vi vill inte kärnvapen”) och hänvisade till denna fatwa från 2005. ”Nästan sju år sedan utfärdade Irans högsta andlige ledare Khamenei ett bindande åtagande. Han utfärdade ett religiöst dekret, en fatwa, som förklarade att ”produktion, lagring och användning av kärnvapen är haram (förbjudet enlig islam)”.
Men fawans existens verkar vara ett mysterium. Ingen har hört eller sett en sådan fatwa och allt sökning i detta avseende verkar förgäves. Den har liksom bara gått upp i rök.
Den Jerusalem-baserade Middle East Media Research Institutet, MEMRI, släppt en rapport i förra veckan där den hävdar att Khameneis Fatwa mot kärnkraft överhuvudtaget inte existerar. MEMRI baserade sitt påstående på att institutionen inte kunde finna några bevis på att en sådan fatwa efter att ha granskat webbplatser som tillhör Khamenei, varken på hans personliga hemsida eller på hemsidan som uteslutande publicerar Khameneis fatwor.
MEMRI konstaterade att ”en sådan fatwa har aldrig funnits, eller någonsin publicerats, och att media rapporterar om dess existens är ingenting annat än en propaganda knep från iranska regimen i ett försök att lura och vilseleda omvärlden”.
Men mellanösternexperten, Juan Cole, professor vid Michigan universitet, hävdade i förra veckan att Khamenei har utfärdat en fatwa mot tillverkning av kärnvapen. Detta trots att han inte kunde hitta fatwan eller ens referera till iranska regimens egen rapportering om dess existens på iranska statliga mediers hemsidor.
Om vi för diskussionens skull acceptera att en sådan fatwa existerar då kan man ifrågasätta om den andra omgången av förhandlingar mellan Iran och 5+1 gruppen i Bagdad i slutet av nästa månad verkligen är nödvändigt.
Men det faktum att Teheran fortsätter att sträva efter kärnvapen tyder på att även om fatwan existerar är den helt enkelt avsedd som en desinformationskampanj i syfte att förvirra USA och dess allierade samt ett desperat försök att splittra FN-säkerhetsrådets fem permanenta medlemmar.
Prästerskapet har med åren visat att det har många religiösa knep under förevändningen islam som det enkelt kan utnyttja för att upphäva en sådan fatwa.
Taqiyya, eller lura icke-troende för att skydda dig själv, är en betydande begrepp inom iranska prästerskapets tolkning av shiaislam. I prästerkapets version av shiaislam som Khamenei representerar och leder, erbjuds det alltid någon exotisk religiös tolkning när en mer vardagliga förklaring verkar politiskt inkorrekt.
Påståenden som ”Irans ledare är rationella” och ”Teheranregimen skulle aldrig använda sin kärnteknik för att få tillgång till kärnvapen” vilka hörs från vissa beslutsfattare och experter med jämna mellanrum i dessa dagar får de att framstå som både naiva och förnumstiga.
Det visar att de inte riktigt har förstått det verkliga problemet vilket är iranska regimens illasinnade och onda karaktär. Det är välkänt att prästerskapet utnyttjar religionen för att maskera sina illvilliga planer och dess verkliga karaktär.
Det faktum att vissa ledare inom världssamfundet fortfarande tror att regimens beteende kommer att förändras är i en farlig signal och kan i värsta fall framkalla ett krig där regimen i Iran är beväpnad med kärnvapen.
FFFI har påpekat detta i flera år och proklamerat att den enda långvariga lösningen på Irankrisen är prästerskapets störtande medelst en demokratisk förändring i Iran genom iranska folket och dess legitima motståndsrörelse. Därmed skulle utsikten för ett kommande krig i regionen elimineras samtidigt som iranska regimens kontroversiella kärntekniska program, dess stöd till internationell terrorism och dess systematiska kränkningar av mänskliga rättigheter på hemmaplan upphöra på en och samma gång.
