FFFI- Paris, tusental iranier deltog i en internationell konferens i Paris på lördagen den 11 februari, den 33: e årsdagen av den folkliga revolutionen i Iran som avsatte Shahens diktatur.
Framstående politiker, experter och människorättaktivister från USA, Europa och Afrika jämte Iranska nationella motståndsrådet, NCRI:s valda president, Maryam Rajavi, utgjorde den internationella panel som underströk att Iran nu står inför en viktig utveckling och att en demokratisk förändring i landet, som står nära till hands, är den bästa lösningen för att undvika en aldrig tidigare skådad regional och internationell kris.
En liknande konferens hölls samtidigt i New York för att minnas årsdagen av revolutionen i Iran. En av talarna vid konferensen i New York var Rudy Giuliani, New Yorks borgmästare 1994-2001 och kandidat i presidentvalet i USA 2008. Dessutom medverkade flera tidigare amerikanska militärtjänstemän och andra statstjänstemän i panelen.
En ytterst isolerad och försvagad religiös diktatur försöker driva regionen mot en kris utan motstycke som löses endast genom ett regimskifte i Iran. Världens demokratiska nationer bör erkänna iranska folkets rättmätiga krav på ett regimskifte, vilket skulle vara ett stort steg mot att undvika en storskalig kris i regionen som kan föra med sig oförutsedda konsekvenser.
Konferensens panel diskuterade även situationen i Camp Ashraf, Irak, och uppmanade FN att ta en aktivare roll och agera mer beslutsamt för att rädda den fredliga lösning som undertecknades mellan Irak och FN den 25 december. En förflyttning av invånarna i Camp Ashraf till Camp Liberty enligt avtalet är genomförbart endast om internationella samfundet ger och kan säkra minimum garantier för lägerinvånarna både under och efter förflyttningen.
Trots avsaknad av grundläggande skydd har 400 Ashraf-invånare förklarat sig redo att flytta med sina egendomar till Camp Liberty för att i nästa skede flytta till tredje länder efter att FN:s flyktingskommissariat, UNHCR, har fastställt deras flyktingsstatus. Detta i ett försök att bedöma irakiska regeringens vilja och förmåga att tillmötesgå villkoren i det avtal som den själv har signerat med FN. Hittills har Iraks samarbetsvilja varit begränsad och i själva verket tvärtemot de humanitära löften som landets regering har gett FN och det internationella samfundet.
Konferensen leddes av ordförande för den norska kommittén för Friends of a Free Iran, Lars Rise. Med i panel var även Maryam Rajavi, Iranska nationella motståndsrådet, NCRI:s valda president, Philippe Douste-Blazy, FN:s biträdande generalsekreterare och tidigare fransk utrikesminister, Bill Richardson, tidigare amerikansk ambassadör till FN och guvernör i New Mexico (2003-2011), Andrew Card, Vita husets stabschef (2001-2006), Ed Rendell, tidigare guvernör i Pennsylvania och tidigare ledare för det Demokratiska partiet, Spencer Abraham, f.d. amerikansk energiminister under Bush-administrationen, ambassadör Phillip Crawley, talesman för amerikanska utrikesdepartementet (2009-2011), Robert Josef, USA:s statssekreterare för vapenkontroll och internationell säkerhet, John Bruton, f.d. premiärminister Irland och tidigare EU ambassadör till USA, general David Phillips, befälhavare för USA:s militär polis (2008-2011) och befälhavaren som ansvarade för Ashraf-invånarnas säkerhet, John Sano, CIA:s tidigare vicedirektör och medlem av CIA:s direktorat, Emille Blessig och Jean-Pierre Brard, ledamöter i franska nationalförsamlingen, Jean-François Le Garrett, borgmästare för Paris första distrikt, Aude De Thuin, grundare och president för Women’s Economical and Social Forum, André Glucksmann , medlem av nouveaux philosophes (Nya filosofer), Nontombi Tutu, människorättsaktivist och dotter till ärkebiskopen Desmond Tutu.
Maryam Rajavi berömde det syriska upproret i sitt tal och uttryckte avsky mot prästerskapets skamliga medverkan i det brutala förtrycket av den försvarslösa syriska befolkningen. Hon underströk behovet av insatser från världssamfundet för att skydda den värnlösa syriska befolkningen.
Maryam Rajavi redogjorde för dagens förfärliga situation i Iran och beskrev en liten del av regimens skamliga register efter 33 år vid makten med avrättning av 120 000 politiska motståndare, grymt förtryck av kvinnor och nationella och religiösa minoriteter. Prästerskapet har kört landets officiella valuta i botten, utplånat stora delar av medelklassen och den privata sektorn, fördrivit minst 40 miljoner iranier till under fattigdomsgränsen, landets arbetslöshet ligger på 35 procent och det råder en 40-procentig inflation, tillade Rajavi i sitt anförande.
Den iranska motståndsrörelsen och invånarna i Ashraf, medlemmar av iranska oppositionen, Folkets mojahedin, har visat stor flexibilitet för att bevara den fredliga lösningen trots irakiska regeringens kontinuerliga övertredelser av sitt avtal med Förenta nationerna, sade Maryam Rajavi med hänvisning till situationen i Camp Ashraf.
Hon tillade att ”på min uppmaning och för att visa sin goda vilja accepterade 400 Ashraf-invånare att flytta till Liberty med sina fordon och flyttbara egendomar. Men de påpekade att ingen annan kommer att flytta till Liberty tills dess att kraven på minimum garantier är uppfyllda”.
Maryam Rajavi betonade i sitt anförande att alla som verkligen vill förhindra ett nederlag för den fredliga lösningen och en upprepning av tidigare massaker måste försvara dessa krav på minimum garantier.
Talarna vid konferensen betonade vikten av internationella insatser och uppmanade USA och EU att leda och stödja FN och särskilt generalsekreterarens speciella sändebud för Irak, Martin Köbler, i dess arbete i linje med det internationella organets åtaganden. USA och EU uppmanades dessutom att tilldela nödvändiga resurser till FN:s flyktingkommissariat, UNHCR, samt att omedelbart börja acceptera Ashraf invånarna i sina länder, särskilt de sjuka och sårade i akut behov av adekvat vård.
Deltagarna beskrev den amerikanska regeringens illegitima och olagliga terroriststämpling av iranska oppositionen, Folkets mojahedin, som det största hindret mot en omplacering av Ashraf-invånarna i tredje länder samt som den huvudsakliga förevändningen för Iraks regering att införa repressiva åtgärder mot lägerinvånarna. USA:s regering uppmanades således att stryka Folkets mojahedin från sin terrorlista, ett beslut som rekommenderades av USA:s appellationsdomstol för DC-distrikten.
Douste-Blazy uttryckte sitt starka fördömande med hänvisning till villkoren i Camp Liberty och sade ”det är ett legitimt krav att polisen som var inblandade i dödandet av lägerinvånarna inte bör stationeras i Camp Liberty”. Han kallade Liberty för ”ett fångläger där förhållandena strider mot alla internationella konventioner” och uppmanade FN:s säkerhetsråd att agera. Han avslutade sitt anförande med att säga: ”Vi är alla invånare av Ashraf eftersom Ashraf-invånarna symboliserar motståndskampen mot diktatur”.
Bill Richardson sade: ”Iran behöver demokrati, det är nödvändigt att skydda invånarna i Ashraf. Det är min förhoppning att den amerikanska regeringen stryker Folkets mojahedin [från terroristlistan] för att detta ska ske. Det är dags att skydda folket i Ashraf, vi måste se till att en rörelse likt den som leds av Maryam Rajavi stärks”.
John Bruton förklarade att ”det finns ett bättre sätt att hantera Iran, ett bättre sätt än sanktioner, ett bättre sätt än militärt ingripande. Det är att stödja Maryam Rajavi och hennes rörelse. Vi behöver en demokratisk omvandling som Maryam Rajavi söker”.
Ed Rendell sade i sitt anförande att ”Maryam Rajav har visat sant ledarskap. Vad FN har gjort [hittills] har varit att prata. Var är FN, EU, USA och internationella samfundet? Maryam Rajavi har gjort allt möjligt. Varför gör vi inte vad vi ska?”
”Den amerikanska regeringens hållning har varit att vi inte är suveräna i Irak. Frågan är, var USA regent i Kosovo och Bin-Ghazi, där vi tog åtgärder för att rädda liv? ”, tillade Rendell vidare.
Andrew Card sade i sitt anförande att ”jag är bekymrad över att den amerikanska regeringen gav sitt löfte men bröt det när det inte var bekvämt att hålla det”.
En bildutställning utanför konferenssalen kallad ”usurperad revolution” visade åren innan och efter den folkliga revolutionen i Iran 1979 i bilder. Bilderna skildrade hur Khomeini sakta men säkert usurperade makten efter revolutionen genom att utnyttja sin popularitet bland iranska befolkningen och bedra deras förtroende för honom. Khomeini, grundaren för dagens religiösa envälde, stal folkets revolution för ett fritt och demokratiskt Iran men hoppet för detta lever kvar än idag främst tack vare iranska folkets legitima motståndsrörelse där oppositionsgruppen Folkets mojahedin med hemvist i Camp Ashraf och Iranska nationella motståndsrådet utgör en hörnsten. Det folkliga missnöjet mot prästerskapets skräckvälde har alltid funnits där trots omfattande förtryck och manifesterat sig i olika protester, senaste i sommaren 2009.