FN:s Irakmission (UNAMI) tillkännagav på tisdagen den 31 januari vad FN-organet beskrev som ytterligare steg mot implementeringen av samförståndsavtalet, signerad mellan irakiska regeringen och FN den 25 december 2011 om en fredlig och humanitär lösning för situationen i Camp Ashraf.
UNAMI skriver i ett pressmeddelande från Bagdad den 31 januari 2012 att FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) och UNAMI:s kontor för mänskliga rättigheter har nu bekräftat att Camp Libertys infrastruktur och faciliteter är i överensstämmelse med internationella humanitära normer som anges i samförståndsavtalet.
Detta är dock tvärtemot det verkliga skick som Camp Liberty befinner sig i, skriver Iranska nationella motståndsrådet (NCRI) i ett uttalande den första februari. NCRI hänvisar i uttalandet till generalsekreterarens särskilda sändebud för Irak, Martin Koblers egna utförliga beskrivning av förhållandena i Camp Liberty för Ashraf-invånarnas ombud, där han bland annat har sagt att det inte finns något dricksvatten, invånarna har ingen rätt till rörelsefrihet, adekvat sjukvård och kontakt med sina jurisiska ombud. De får inte ta med sig sina egna fordon eller andra flyttbara egendomar och får endast ta med sig sina ”enskilda tillhörigheter” till Camp Liberty.
Camp Liberty är omgärdad av 3,5 meter höga betongväggar med ständigt närvaro av irakiska säkerhets- och militära styrkor som kontrollerar alla möjliga in- och utfarter till lägret. Beväpnade irakiska säkerhetsstyrkor har också omfattande närvaro i det nya lägret samtigit som de boende har inte på något sätt har dygnet runt tillgång till FN-observatörerna och kan endast kontakta dem per telefon, precis som i Camp Ashraf,
Istället för att kalla Camp Liberty för ett flyktingläger i samförståndsavtalet, har UNAMI valt att benämna lägret för en ”tillfällig övergångsplats (Temporary Transfer Location, TTL). Detta för att täcka upp för de allt för stora bristerna beträffande nödvändiga standarder om Camp Liberty skulle benämnas som ett flyktingläger. FN:s förfarande i detta avseende kränker internationella lagar och förordningar som rör flyktingars och asylsökandes rättigheter.
FN:s flyktingskommissariat (UNHCR) tillkännagav i ett uttalande den 13 september 2011 att Ashraf-invånarna nu betraktas officiellt som asylsökande efter att ha lämnat in individuella ansökningar. UNHCR slog fast i sitt uttalande att folkrätten kräver att Ashraf-invånarna måste kunna åtnjuta grundläggande skydd för deras säkerhet och välbefinnande.
Ashraf-invånarnas levnadsstandard beträffande tillgång till faciliteter, befintlig infrastruktur och säkerhet är högre i Camp Ashraf jämfört med dem i Camp Liberty.
Därmed bidrar FN:s Irakmission i verkligheten till att försämra levnadsstandarden för över 3000 asylsökande i Camp Ashraf, och insisterar på att de ”frivilligt” ska acceptera denna försämring, utan att erbjuda minimum garantier för deras säkerhet.
UNAMI och dess chef, Martin Kobler, nonchalerar och skjuter ifrån sig sitt ansvar i detta avseende. UNAMI:s pressmeddelande från tisdagen den 31 januari beträffande Camp Liberty diskuterar inte den osäkra situationen för och konstanta hoten mot invånarna i Camp Ashraf.
Trots dagens osäkra säkerhetssituation i Irak, iranska regimens illasinnade interventioner i landet som är väldokumenterade, irakiska regeringens två tidigare brutala attacker mot Ashraf och fyra separata raketattacker samt tre år av inhumana restriktioner inklusive besöksförbud från juridiska representanter, anhöriga och besök från parlamentariska delegationer, föreslår FN:s Irakmission likgiltigt att det fortfarande är Irak som ansvarar för Ashraf-invånarnas säkerhet och välbefinnande.
Detta är väldigt allvarligt eftersom Iraks regering hittills inte har genomfört en enda oberoende granskning av de upprepade brotten mot Ashraf-invånarna för att lagföra de ansvariga trots internationella uppmanaden och krav från FN:s råd för mänskliga rättigheter.
FN:s Irakmission och dess chef Martin Kobler ställer de asylsökande i Camp Ashraf inför ett oförsvarbart ultimatum. Antingen accepterar lägerinvånarna att helt ”frivillig” flytta till Camp Liberty och godtar att leva under fängelseliknande villkor i det nya lägret eller så ligger ansvaret för kommande missilattacker och massmord vid nästa tidsfrists utlöpande i april månad detta år på Ashraf-invånarna själva och deras ledarskap.
Det i sig är ett nytt lågmärke för FN:s mission i Irak och går tvärtemot andemeningen i FN:s flyktingkommissariats senaste uttalande från den första februari 2012 om Ashraf-invånarna och fastställandet av deras flyktingstatus ansökan.
Revolutionsgardets nyhetsbyrå, Fars News, rapporterar den 22 januari 2012 om möten mellan iranska regimens ambassadör till Irak och UNAMI:s representant i Irak beträffande Ashraf-invånarnas framtid. UNAMI har än så länge varken avfärdat eller bekräftat dessa rykten.
Om sant är detta en klar kränkning av FN:s grundläggande stadgar, rentav principlöst, att i egenskap av FN-tjänsteman sitta ner och diskutera framtiden för en asylsökande med den diktatur som tvingat flyktingen i landsflykt och ett liv i exil.
Det mest anmärkningsvärda är att irakiska regeringen hittills har förvägrat Ashraf-invånarna, deras juridiska representanter samt andra internationella delegationer på invånarnas vägnar att besöka och inspektera förhållandena i Camp Liberty innan hela befolkningen i Camp Ashraf flyttar till det nya lägret. Allt invånarna i Camp Ashraf vet om sitt nya hem är tidigare information från den amerikanska basen och de bilder som UNAMI:s representanter har visat Ashraf-invånarna under tidigare möten.
Förenade Föreningar för ett Fritt Iran (FFFI) är djupt bekymrad över utvecklingen och begär att FN:s Irakmission ska förehålla sig neutralt utifrån och enligt internationella lagar och konventioner. UNAMI:s mandat i Irak är att skydda civilbefolkningen och försvarslösa flyktingar och inte att behaga den irakiska regeringen.
Förenade Föreningar för ett Fritt Iran (FFFI) anser att det är orimligt att den irakiska regeringen villkorar UNHCR:s asylprövningsprocess för Ashraf-invånarna med en förflyttning till Camp Liberty. Detta beslut har försenat själva processen med mer än fem månader. Än mer beklagligt är att Iraks ologiska, omotiverade och olovliga krav har fått gehör hos FN:s Irakmission (UNAMI). Den irakiska regeringen blockerar genom sitt ologiska krav den asylprövningsprocess som är nödvändigt för att Ashraf-invånarna ska kunna flytta till tredje länder. En annan faktor i sammanhanget är de demokratiska ländernas ovilja att acceptera och ta emot Ashraf-invånarna efter att FN:s flyktningskommissariat (UNHCR) fastställt deras flyktingstatus.
Förenade Föreningar för ett Fritt Iran (FFFI) uppmanar regeringen att agera med kraft i både FN och EU för att FN:s asylprövningsprocess genast ska komma igång i Camp Ashraf och att det internationella samfundet tar över säkerhetsansvaret för lägerinvånarna fram till att de får en möjlighet att flytta till tredje länder, i strävan att värna om den fredliga och humanitära lösningen.
