Vid Teherans shoppingdistrikt samlas folk runt en man som står på en upphöjd plattform med armarna upphöjda armar för att visa sina varor, en bunt med 500-eurosedlar.
Bazaar Arz, den smala arkaden från 1900-talet som är centrum för Irans valutamarknad är proppfull med människor som försöker sälja sina valutor samtidigt som sanktioner stramas och spänningarna med USA eskalerar, rapporterar Bloomberg. I närliggande butiker, importerade bärbara datorer och smarttelefoner ändrar pris per timme. Den inhemska valutan Rial har försvagats med 20 procent under den senaste månaden mät i den officiella kursen som erbjuds iranier som reser utomlands, och ännu mer i basaren, där efterfrågan på dollar och euro har skjutit i höjden.
Det är allt tufft för iranier att tillfredsställa denna efterfråga samtidigt som webbplatser med information om valutakurser var blockerade i förra veckan. Många officiella växlingskontor var dessutom stängda medan regeringen halverade mängden dollar som iranier på väg utomlands kan köpa.
Centralbankschef Mahmoud Bahmani förnekade på torsdagen att sanktionerna skapar problem och skyllde Rials störtdykning på det politiska dödläget, rapporterar Bloomberg. ”Fienden är beroende av att skapa psykiska spänningar”, sa han enligt det finansiella informationsföretag Bloomberg. ”Om vi blir skrämda, kommer vi att spela fienden rakt i händerna”.
Rusningen efter hårdvaluta visar att dessa spänningar sprider sig bland iranier, även innan de senaste sanktionerna implementeras fullt ut. USA och EU är på väg att öka sina påtryckningar mot prästerskapet genom att införa ett embargo mot oljeinköp från världens tredje största exportör samt handelsrestriktioner med dess centralbank.
”Nedgången för Irans valuta är viktig eftersom den visar att sanktionerna har en verklig effekt”, säger Ted Karasik, forskningschef vid Dubai-baserade Institute for Near East and Gulf Military Analysis. ”Iran, som agerade väldigt smart och kringgick de tidigare sanktionsomgångarna, står kanske inför verklig press den här gången.”
USA:s president Barack Obama undertecknade en ny lagstiftning den 31 december som hindrade företag eller länder som gör affärer med Irans centralbank från att få tillgång till det amerikanska finansiella systemet. EU diskuterar villkoren för ett oljeembargo, men en tjänsteman från unionen sade på torsdagen att embargot kommer att träda i kraft först efter sex månader. Obama och hans allierade säger att sanktionerna syftar till att stoppa vad som kan vara ett förtäckt försök av Iran för att skaffa sig kärnvapen.
Prästerskapet påstår att dess nukleära program har endast fredliga ändamål. Iranska regimens vicepresident, Mohammad Reza Rahimi, sade den 27 december att Iran kan komma att stänga Hormuzsundet, en passage som står för en femtedel av den globala oljehandeln, om sanktioner införs mot landet. Råoljepriset steg till över 103 dollar per fat i förra veckan, vilket markerar det högsta priset på åtta månader.
Bloomberg rapporterar att man räknade med att tillväxten i Irans 480 miljarder dollar stor ekonomi skulle öka med högre oljepriser innan sanktionerna. Internationella valutafonden förutspådde en ökning på 3,4 procent i år i sin rapport från augusti, upp från 2,5 procent i 2011.
Iranska centralbankens officiella växelkurs stod på torsdagen i 11.262 rial per dollar, enligt deras hemsida. Den andra officiella kursen, som erbjuds till iranier som kan bevisa sina reseplaner till utlandet stod på 13.630 per dollar, upp från 10.800 på mindre än en månad, rapporterar Bloomberg. Iran halverade i förra veckan maximal beloppet i utländsk valuta som ”blivande” turister kunde köpa till 1000 dollar. I Teheran basaren låg kursen på 16.900.
Delningen av växelkursen i tre olika kontor är ”ett symboliskt nederlag” och ”pinsamt för ledarskap”, som under två decennier har försökt undanröja sådana skillnader, säger Kevan Harris, forskare vid Johns Hopkins University som besöker Iran ofta, till Bloomberg. ”Eftersom det inte finns någon fungerande valutamarknad i traditionell mening blir prissvängningarna mycket större”.
Prästerskapets parlament antog en lag den åttonde januari som bestraffar inofficiell valutahandel med böter på det dubbla transaktionsbeloppet. Lagen har ännu inte genomförts och det är inte klart när den kommer att träda i kraft.
Centralbanken kommer att öka räntorna som banker måste betala på inlåning till över inflationen i ett försök att lätta valutavolatiliteten, rapporterar nyhetsbyrån IRNA på onsdagen med hänvisning till Kazem Delkhosh, en ledamot av centralbankens råd för mynt och krediter.
Bankernas inlåningsränta varierar idag från 12,5 procent på ett år till 15 procent för fem år. Inflationen ligger på 20,6 procent enligt regimens egen nyhetsbyrå IRNA.
Priserna har stigit sedan prästerskapets regering skrotat mer än 50 miljarder dollar i subventioner, främst på energi, för ett år sedan under en plan som fick ”beröm” av internationella valutafonden (IMF). Inflationen, som i snitt har legat runt 15 procent under det senaste decenniet enligt uppgifter från IMF, kan nå 21,6 procent i slutet av det persiska kalenderåret, den 19 mars, om landet inte får någon ”ekonomisk chock”, sade prästerskapets vice ekonomiminister, Mohammad-Reza Farzin, den 20 december förra året enligt Bloomberg.
Den senaste tidens valutakursändringar kan hota denna prognos. Karim, som driver ett företag inom informationsteknik talade med Bloomberg men avböjde att ge sitt efternamn på grund av rädsla för myndigheternas repressalier mot folk som pratar med utländska medier, säger att priset han betalar för grundläggande produkter från Kina, som hårddiskar, bildskärmar och minneskortkretsar, har ökat med 20 procent på två veckor.
Leverantörer på Paytakht, Teherans största centrum för elektronik, kräver idag att han betalar i förskott för datorer och datordelar istället för att erbjuda de vanliga betalningsvillkoren, säger Karim. Hans kunder förväntar sig dock tid för att kunna betala samtidigt som förseningar i betalningen urholkar vinsten medan Rial faller drastiskt, tillade han.
Flesta iranierna fäster högre prioritet på priset för basvaror som också kan pressas upp. Iran kommer att importera 1,3 miljoner ton ris i år nästan lika mycket som sin egen skörd, enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation. Total importen av spannmål väntas nå 6 miljoner ton ungefär en fjärdedel av konsumtionen i landet, skriver Bloomberg på torsdagen.
Irans oljeproduktion som uppgår till cirka 3,6 miljoner fat per dag i snitt under 2011, ger en överskott i handel- och omsättningsbalansen.
Irans utländska valutareserver uppgår till 80 miljarder dollar som i fjol räckte till att täcka importen under 9,5 månaders, enligt IMF. Det kan jämföras med täckningsgrad på cirka fyra månader i Egypten och Turkiet, två i jämförelsevis stora regionala nationer.
Prästerskapets totala inkomst från försäljning av olja under Ahmadinejads 6,5 år som president i landet uppgår till ofattbara 1400 miljarder dollar enligt siffror från prästerskapets egna myndigheter.
Oljeberoendet är också en sårbarhet för regimens ekonomi. Prästerskapets regering kommer att finansiera cirka en fjärdedel av åretsutgifter med skatter och resten från oljeintäkter, enligt IMF rapporterar Bloomberg.
Om EU-länderna slutar köpa, ”kan Iran hitta fler kunder för denna olja”, om än med rabatt, säger Crispin B. Hawes, chef för the Middle East and North Africa at the Eurasia Group, ett politiskt riskanalysföretag. Ett större hot är sanktioner som ”kan påverka ländernas förmåga att handel med Iran särskilt för att kunna verkställa betalningar” genom landets centralbank, sade han.
På valutabazaaren, sade handlare enligt Bloomberg att regeringen hade försökt ingripa i förra veckan genom att fastställa kursen på 14.000 per dollar, ett pris som ingen säljare av hårdvaluta var villiga att acceptera.
Det finns inga synliga tecken på säkerhet annat än kameror som övervakar den innergården som är upplysta med lysrör.
”Du vet aldrig vad du ser här, och det är vad jag älskar” säger Mehdi, en affärsman i mitten av 40-årsåldern i en intervju till Bloomberg i bazaaren den femte januari. ”Igår såg jag för första gången två kvinnor i basaren. De kom in köpte 100.000 i amerikanska dollar och gick”.
Tillgänglighet vid officiella försäljningsställen är begränsad. Vid en filial som tillhör Bank Melli, en av Irans största långivare, i Teherans förort Sadeghieh, berättade en tjänsteman för besvikna kunder att komma dit tidigare nästa gång eftersom dollarn tog slut vanligtvist redan vid 08:15, en kvart efter att banken hade öppnat.
Iraniernas köp av guld och utländsk valuta ökade redan före de senaste sanktionerna eftersom inflationen urholkade Rials köpkraft. Idag har efterfrågan intensifierats.
Rasool, en 33-årig kontorist som avböjde att ge sitt fulla namn, tjänar ca 600 dollar per månad och köpte i förra veckan 300 dollar från en arbetskamrat till en kurs på 15.900 Rial. När han fick frågan om varför han så desperat ville ha dollar svarade han att alla hans kollegor köper dem och att han inte ville hamna efter.
”Ett rykte är tillräckligt för att skapa sådana typer av effekter”, sade Harris vid Johns Hopkins till Bloomberg.
