Obama-administrationen har gett efter för en ny lagstiftning från kongressen som gäller sanktioner mot Irans centralbank, trots veckor av motstånd med oro för att åtgärderna ska driva upp oljepriser eller vålla allvarliga ekonomiska problem för USA:s allierade i världen.
Amerikanska utrikesdepartementets talesperson Victoria Nuland sade på torsdagen att ”USA:s statstjänstemän tittar nu på hur man skall genomföra sanktionerna på ett sätt som ”maximerar trycket på Iran samtidigt som de orsakar minsta möjliga avbrott för USA:s vänner och allierade”, rapporterar Associated Press (AP)
Obama-administrationen var till en början emot ändringsförslagen i försvarsmotionen, trots senatens enhälliga stöd för ändringarna, 100 för och noll emot. Förslaget gick också genom i representanthuset på onsdagen med stort majoritet.
Flera av USA:s allierade i Europa och Asien importerar olja från Iran och för att detta ska vara möjligt så måste deras banker och företag genomföra transaktioner via den iranska centralbanken. Det nya lagförslaget kan tvinga fram amerikansk bestraffning mot utländska finansiella institutioner som upprätthåller transaktioner med Irans centralbank.
Obama administrationen hade tidigare uttryckt oro för att sanktionerna kan komma att leda till en ökning för oljepriserna i världen. Högre oljepriser skulle hämma den ekonomiska återhämtningen i USA och även få motsatt effekt genom att Iran skördar ännu större intäkter från sin oljeexport.
Det i sin tur skulle motverka huvudsyftet med själva motionen nämligen att hindra prästerskapets stöd till internationell terrorism och hejda Teherans förmåga att finansiera sitt nukleära program för urananrikning.
Flera ändringar lades dock till lagförslaget för att ge administrationen större flexibilitet och Nuland avböjde att upprepa några av administrationens tidigare invändningar mot förlaget på torsdagen, skriver AP.
De nya sanktionerna kommer inte att träda i kraft förrän sex månader efter att den röstade motionen är undertecknat av presidenten som också får möjlighet att avstå från att införa bestraffningar av nationella säkerhetsskäl.
”De nya sanktionerna kommer att isolera prästerskapet ännu mer och är en stark signal åt regimen som dock fortsätter att hårdnackat trotsa omvärlden och kraven på större transparens när det gäller prästerskapets nukleära program. Hur effektiva sanktionerna blir och vilken inverkan de får beror helt och hållet på hur bestämd Obama-administrationen är när det gäller att implementera den nya lagen”, säger Massud Kiani till FFFI.
”Men de nya sanktionerna sänder ut en stark signal till västvärldens företag, i alla fall de mer seriösa multinationella företagen, om att de bör tänka två gånger och förvänta sig bestraffningar om man fortsätter att göra affärer med prästerskapets centralbank. Det i sig kan ju få effekten att flera väljer att avstå investeringar och hoppa av existerande verksamhet både av finansiella och PR-mässiga skäl”, tillägger Massud.
