Prästerskapets president Mahmoud Ahmadinejad nominerade en högt uppsatt tjänsteman från den mäktiga paramilitära styrkan, revolutionsgardet, till att ta över posten som landets nya oljeminister.
Den nominerade, Brig. Gen Rostam Ghasemi, finns med på den internationella sanktionslistan och ansvarar även för Khatam al-Anbiya, revolutionsgardets mäktigaste ekonomiska filial med diverse intressen inom bygg-, olja och gassektorn, telekommunikation och andra områden, rapporterar Wall Street Journal på onsdagen.
Det är första gången som en befälhavare från revolutionsgardet blir nominerad till en ministerpost som inte rör försvaret. Beslutet är Ahmadinejads senaste utspel för att skärpa kontrollen över landets viktigaste och mest strategiska sektor.
Nomineringen har en enorm strategisk betydelse för den paramilitära styrkan, som ansvarar för att skydda prästerskapets islamiska revolution och försvara landets gränser. Den som ansvarar för Irans oljeministerium har befogenheter att övervaka energikontrakt och kommer att få tillgång till en internationell plattform genom OPEC, där prästerskapets styre för närvarande innehar det roterande ordförandeskapet.
Gen Ghasemi finns med på USA:s och EU:s sanktionslista för påstådda anklagelser om delaktighet i prästerskapets kärnvapenprogram.
Revolutionsgardet har fått flera lukrativa kontrakt inom olje-och gassektorn sedan Ahmadinejad fick makten 2005, ett bevis på den paramilitära styrkans växande inflytande inom politiken och ekonomin. Inflytandet fortsätter att växa, särskilt inom olje-och gasindustrin, samtidigt som sanktioner tvingar internationella företag att dra sig ut ur Iran.
”Efter att min utnämning har godkänts kommer jag att använda Khatam al-Anbiya för oljekontrakt tillsammans med andra inhemska entreprenörer”, sade general Ghasemi till den halvofficiella nyhetsbyrån Fars på onsdagen.
Generalens namn fanns med på en lista över kandidater till fyra departement som lämnades in till prästerskapets parlament för ett godkännande i nästa vecka, skriver prästerskapets parlament på sin hemsida.
Om Gen. Ghasemi tillsätts kommer han att få leda OPEC under en av organisationens svåraste tider. OPEC- mötet i juni fick ett bittert slut efter att Iran framgångsrikt förhindrade ett saudiarabiskt försök ämnad att öka organisationens produktion.
Prästerskapets president, Ahmadinejad, har vidtagit åtgärder för att utöka sitt inflytande över Irans olje-och gasindustrin. Han utnämnde sig själv som ansvarig för oljeministeriet i maj efter att ha avskedat oljeministern och omorganiserat ministeriet.
Prästerskapets parlament kritiserade åtgärderna och röstade för att hänskjuta Ahmadinejad till domstol med hänvisning till att han hade brutit mot lagen. Dagen efter beslutet utnämnde Ahmadinejad en nära allierad och tidigare idrottsministern, Mohammad Aliabadi, som ansvarig oljeminister.
Aliabadi representerade Iran under OPEC: s möte i juni, trots att utnämningen orsakade en kraftig kritikstorm på hemmaplan på grund av hans brist på erfarenhet från energisektorn.
Det återstår dock att se om Ahmadinejads nomineringar kommer att godkännas av parlamentet, som har avvisat hans kandidater vid flera tillfällen. Detta mot bakgrund av att det pågår en intensiv maktkamp mellan presidenten, parlamentet och rättsväsendet som har lett till en omfattande splittring inom toppen av prästerskapets styre.
Nominering av Gen. Ghasemi kommer samtidigt som internationella påtryckningar har börjat pressa Irans förmåga att sälja råolja. Indien har nu börjat köpa mer olja från Saudiarabien eftersom Iran, som inte kan få betalt på grund av banksanktionerna, hotade med att strypa sina leveranser till Indien.
Ahmadinejad nominerade även kandidater till ministerier för idrott och ungdomsfrågor, industri, gruvor och handel, samt kooperativ, arbete och social trygghet.
Västvärldens beslutsamhet för att hindra prästerskapet från att tillverka kärnvapen samt att bekämpa fundamentalistisk terrorism står nu inför en avgörande prövning när en befälhavare för revolutionsgardet står nominerad som oljeminister för första gången i regimens 30-åriga historia.
Det står nu klart att Irans oljeinkomster går direkt till att finansiera revolutionsgardets verksamheter dvs. fortsatt oljehandel med Iran innebär att väst bidrar finansiellt till revolutionsgardets terroristverksamhet utanför Irans gränser samt tillhandahåller ekonomiska förutsättningar för att prästerskapet ska kunna fullfölja sitt illasinnade nukleära program.
Direkta sanktioner mot prästerskapets olje- och gasindustri är således viktigare än någonsin för att stoppa fundamentalismens och terrorismens frammarsch i världen samt hindra prästerskapet från att få tillgång till kärnvapen.
