Irans parlament avslöjade att det planerade att ställa Mahmoud Ahmadinejad inför riksrätt men avstod på order av den högste andlige ledaren, Ali Khamenei, vilket visar att klyftan mellan de olika fraktionerna kring makten växer allt djupare.
Lagstiftarna har även lanserat en ny namninsamling för att väcka en debatt om presidentens riksrätt, enligt rapporter från konservativa tidningar på måndag.
Rapporterna om utmaningar för Ahmadinejad var avsedda som replik mot ett mäktigt prästorgan, som hade uppmanat Khamenei att tygla parlamentets mandat och ge större makt till presidenten.
Fyra prominent lagstiftare framlade de kraftigaste offentliga kritiken mot Ahmadinejad hittills i en rapport som släpptes på söndag och som diskuterades i parlamentet på måndag. De anklagade honom och hans regering för 14 punkter av lagöverträdelser genom att träget agera utan parlamentets godkännande. Anklagelserna omfattar olagligt import av bensin och olja, brist på insyn i budgeten samt för uttag till ett värde av flera miljoner dollar ur Irans utländska reservfond utan att erhålla parlamentets godkännande.
Rapporten fastställde att ”Presidenten och hans kabinett måste ställas till svars inför parlamentet. Samlandet av regeringens rättsstridiga överträdelser skadar och bristen på öppenhet skadar regimen.”
Besluten mot Ahmadinejad kommer medan regeringen står inför ett inhemskt tryck över hans planer på att gradvis avskaffa subventionerna för bränsle, mat och allmännyttiga tjänster från en ekonomi, hårt drabbad av en rad internationella sanktioner över Teherans kontroversiella nukleära program .
Myndigheter har stramat åt säkerheten och arresterat oppositionsmedlemmar för att förhindra upplopp och uppror som svar på subventionsnedskärningarna, vilka enligt ekonomer kommer att späda på inflationen.
Oppositionen mot de konservativa lagstiftarna är Irans ultrakonservativa, leda av Khamenei som har det slutgiltiga ordet i alla statliga frågor. De ultrakonservativa har själsstarkt backat upp presidenten när han genomför sin linje utan parlamentariskt godkännande.
Ahmadinejad, med ett förflutet i revolutionsgardet, kommer från detta ultrakonservativa läger som i allt väsentlig stöder populistisk ekonomisk politik och som har intagit en trotsig hållning i utrikespolitiken till skillnad från mainstream konservativas mer pragmatiskan närmande.
Konservativa tidningar rapporterade på måndag att lagstiftarna har satt igång en motion ämnad att samla in de 74 namnteckningar som behövs för att öppet debattera om riksrätt. Mousa Reza Servati, chefen för parlamentets budgetkommitté, citerades med att säga att 40 lagstiftare, inklusive han själv, har undertecknat motionen.
Beslutet att avsätta presidenten från hans ämbete betecknar en historisk händelse i den islamistiska republiken när parlamentet har diskuterat en riksrätt mot presidenten. Men även om den lagstiftande församlingen har stöd av den iranska konstitutionen, kan parlamentarikerna inte avsätta Ahmadinejad från hans ämbete utan Irans högste andlige ledares samtycke.
En fråga där båda lägren står enade bakom är stödet till Irans rätt att fortsätta med sitt nukleära program i trots mot det internationella samfundets invändningar.
Ahmadinejad kommer sannolikt att fortsätta positionera sig själv som iranska ledningens trotsiga röst på den internationella arenan medan Teheran betraktar en ny runda av nukleära samtal, som enligt förslag kommer att hållas den femte december.
Det konservativa lägret slöt sig även bakom Ahmadinejad efter det turbulenta presidentvalet 2009 och dess våldsamma efterverkningar därmed valde blicken att åsidosätta sina motsättningar för att stödja prästerskapets styre.
Men en betydande del av mycket inflytelserika medlemmar från det konservativa blocket däribland parlamentets talman, Ali Larijani, har börjat betrakta Ahmadinejad som en belastning då han utnyttjar sin position för att underminera de konservativas maktställning.
Amerikanska tjänstemän sade på måndag att de följer de politiska motsättningarna i Teheran och tror att dessa har ökat delvis till följd av de sanktioner som Washington, FN och EU har infört mot Iran sedan juni.
Obama administrationen har hoppats på att dessa spänningar kan leda Teheran till att återvända till förhandlingar ämnad att begränsa Irans nukleära program, något som landet hittills inte har beslutat att göra.
”Det finns tydlig rivalitet inom den iranska regeringen och mellan flera läger runt om Ahmadinejad, Larijani och andra”, sade utrikesdepartementets talesman PJ Crowley. ”Spänningarna har förvisso förvärrats allteftersom Iran känner mer tryck från sanktioner och politisk isolering.”
Amerikanska tjänstemän säger att hur mycket Irans utrikespolitik skulle förändras om Ahmadinejad lämnar den politiska scenen är oklart eftersom rivaliserande politiska krafter i Iran, särskilt de som är koncentrerade kring Larijani, fortfarande är positiva till Irans nukleära aktiviteter.
Väktarrådet, det tillsatta organet av ultrakonservativa präster med uppdrag att överse lagstiftningen och som idag agerar medlare mellan regeringen och parlamentet, sade på söndag att ett ”medlarkommitté” som innefattade rådets medlemmar rekommenderade till Khamenei att begränsa parlamentets befogenheter.
Anmärkningarna gjorde lagstiftarna rasande som uppgav att de inte hade gjort någon sådan rekommendation, vilket ledde till en hetsig öppen debatt i parlamentet på måndag.
Några av Ahmadinejads påstådda brott omfattar uttag till ett värde av 590 miljoner dollar från centralbankens utländska reservfond, handel med 76.5 miljoner fat råolja i utbyte mot att importera bensin under 2008, och olaglig import av bensin, olja och naturgas sedan 2007 till ett värde av ungefär 9 miljarder dollar.
Ahmadinejad har haft en komplicerad relation med parlamentet sedan han utsågs till president i 2006, men meningsskiljaktigheterna eskalerade under hans andra mandatperiod, när parlamentariker vägrade att godkänna åtta av de personer som han hade nominerat till sitt kabinett.
Khamenei ingrep och bad parlamentarikerna att kompromissa, vilket gjorde att endast tre av kabinettsnomineringar avslogs i slutändan.
Parlamentet kämpade också mot Ahmadinejad för ett helt år över hans ekonomiska plan och subventionsnedskärningar. Ahmadinejad skrev slutligen ett brev till Khamenei och klagade över att parlamentet agerade som ett hinder för hans administration.
By FARNAZ FASSIHI, THE WALL STREET JOURNAL, Nov 22
Översättning M-K
